Vi måste höja våra texter för att höras!

Skrivtips GruppbildHur gör man det till vardags då, i stressen, konkurrensen, mitt bland alla mallar och på alla plattformar och med alla krav, inifrån och utifrån? Tja, förutom att fatta mod så är det bra att fatta vitsen med att ha någon som ger feedback på ens utkast – före publicering – helst någon som kan coacha, på riktigt. Att inte tro att man ska klara allting ensam. Men det där med coachande och feedback är en annan kurs, en annan konst, som inte får plats just här.

Här är i stället några skrivtips på vägen, en blandning av vad deltagarna på senaste kursen "Skriv så det känns" tog till sig, vad jag själv har kommit fram till och vad Stephen King har mer att säga. Jag kan inte garantera att texterna omedelbart blir bättre, det kommer efterhand. Men jag kan lova att det blir så mycket mera lustfyllt att skriva, ja att göra hela jobbet ifrån ax till limpa om du börjar testa detta:

Anteckna mindre (eller inte alls nån gång!) när du intervjuar, så att du i stället kan vara helt närvarande och lyssna bättre ställa mer relevanta följdfrågor, vara mera uppmärksam på det som sägs och hur det sägs.

Och om du inte vågar släppa antecknandet, titta åtminstone inte i blocket när du skriver. Eller lyssna inte på det du spelat in (det tar ju evigheter!). Det som är riktigt viktigt kommer du ihåg ändå. Skriv först, kolla sedan!

Använd dina sinnen (de flesta har minst fem!) när du är ute och gör jobb. Läsaren och lyssnaren vill ha en plats att vara på, en person som träder fram, en händelse som spelas upp i huvudet, för att lättare kunna smälta fakta och bli intresserad, engagerad.

Föreläs inte, använd fakta för att berika din berättelse (King).

Börja din text med det som faller dig in och skriv sedan på så fort du kan. Låt inte din inre gnetige textredigeraren sitta på axeln och gnälla medan du skriver. Släpp in henne/honom först när du har skrivit av dig det där första, färska.

Stryk minst hälften av alla adjektiv. Gestalta i stället, var konkret, återge "bilder". Det gamla "show, not tell" saknas fortfarande i 90 procent av alla journalistiska texter. Att gestalta behöver inte vara något komplicerat, det räcker med att "skriva som det är" i stället för att tolka eller värdera och sätta etiketter på folk och ting.

Var särskilt försiktig med adverb och förklaringar i citatattribut, typ "sa hon bestämt/vagt, lyckligt, skrattande. Uttryck detta på annat sätt. Se helst till att tala om vem som säger vad före själva pratminuset, så det kan stå "rent". Annars tar du udden av ett gott citat.

Skippa förresten hälften av alla pratminus också. De drar ner tempot och innehåller sällan något som du inte kan uttrycka bättre och mer effektivt med dina egna ord. Bara de allra vassaste och mest talande citaten är värda att bevara. Om du inte tror på detta så tror du inte på din egen förmåga att berätta. Gör något åt det!

Tänk på att förstärkningsord lika gärna och lika ofta försvagar. "Han får många brev" kan låta starkare än "Han får jättemånga, väldigt många, fantastiskt många, många många brev". Hur så? Jo, för att läsaren blir skeptiskt inför överdrifter. Less is more – även i journalistiken.

Använd mycket verb (i stället för substantiv och adjektiv) om du vill skapa dynamik och rörelse. Men undvik passiva verbformer och onödiga hjälpverb. Jämför meningarna "En presskonferens kommer att hållas på onsdag" och "En presskonferens hålls på onsdag" och "Polisen håller presskonferens på onsdag" eller "Det blir presskonferens på onsdag".

Fila inte för mycket på slutet. Tar det slut så gör det. Läsaren ska inte behöva få en utläggning om eller förklaring av vad texten handlat om i en slutkommentar. Har du en överraskning eller en kontrastbild, ett läckert slutcitat som du sparat så in med det, men överarbeta inte! Bättre lägga ner krut på att ta med läsaren fram till slutet, genom hela texten.

Träna på ingångar (ingresser eller vad du vill kalla dem) i texten och på att följa upp dem genom hela texten. Släpp inte berättargreppet, var din textform trogen!

Skriv som om du skriver brev till någon som gillar dig! Då blir orden lätta, stilen spänstig, väsentligheter sållas fram, oväsentligheter bort. Om man föreställer sig en ogin, kritisk eller helt okänd publik "faller aska över orden", som Olof Lagercrantz säger i sin lilla utmärkta Om konsten att läsa och skriva.

Trötta inte ut läsaren med samma information i rubrik, puff, ingress, bildtext, brödtext, särskilt inte på webben, zzzzzzzzz. Tänk på att fakta kan få plats i bildtexter, i faktarutor och på webben.

Läs din text högt – för dig själv eller för någon annan! Örat uppfattar andra saker än ögat, till exempel störande upprepningar, krångliga meningar, stilbrott, ord som fattas, tankeluckor etc.

Se på dina texter, andra gör det! Kanske. Jag menar, ta dig tid och studera hur du faktiskt gör, struktur, ordval, stil, dramaturgi – början, mitten slutet. Gör det gärna ihop med andra.

Tänk på att kombinera text med bild, grafik, olika tillägg och på webben med ljud och video, bildspel och interaktiva quiz! Mer om sådant här

Punkterna kan bli fler, råden och exemplen många och utförligare. Här är några ytterligare från Stephen Kings On Writing.

Läs gärna också Fojos bok Tala om texter skriven av undertecknad eller hör av dig till mig på: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Till sist, klicka här för att se vad tio nytända journalister skrev om sitt förhållande till orden efter en veckas intensiv skrivträning på Skriv så det känns-kurs i februari!
Och, skriv så det känns! Eller bränns!

Marie Kronmarker