Hot- och riskbedömning

Hur ska jag agera om jag blir hotad?
Det vanliga är ju att man kontaktar polisen ganska omgående. I övrigt ska man snarast börja dokumentera hotet. Att föra loggbok över vad som händer är ett vanligt råd vi brukar ge.

På vilka sätt kan jag säkra bevis?
När man befinner sig i en hotsituation är det naturligt att man blir pressad, blockerad och har svårt med tidsbegreppen, därför är det bra att skriva ned allt man kan. Loggboken eller dagboken är väldigt bra att ha vid en rättegång senare. I övrigt kan du fotografera eller gå till läkare för att få eventuella skador dokumenterade.

Hur bedömer jag hotet?
Att det är någon helt okänd som har hotat dig är väldigt ovanligt. Ofta är det ju någon du har varit i kontakt med på något vis, någon du har haft en relation med eller träffat på i ett möte, någon som känner sig förfördelad. Det finns två vanliga syften med hotet. Antingen vill man hota för att se rädsla hos motparten. Eller så vill man tysta någon. Det sista är något kriminella organisationer ofta använder sig av för att undkomma att bli störda eller avbrutna i sin brottsliga verksamhet. Viktiga faktorer i en bedömning av ett hot är vilken typ av våldskapital den som hotar kan tänkas ha tillgång till. Från polisens sida har vi möjlighet att studera det mer i detalj genom att titta på om den som hotar har tillgång till vapen, finns i våra register sedan tidigare, tillhör någon slags kriminell organisation eller är psykisk sjuk.

Är det någon skillnad på hot som framförs personligen och på nätet? 
Jag tror personligen att om någon har lagt ned så mycket tid och kraft på att ringa upp en person, eller komma hem och knacka på dennes dörr, då är det hotet allvarligare än om någon sitter hemma vid sin dator och skriver hotfulla meddelanden i sociala medier eller liknande.

I vilka fall ska jag ta hotet mer på allvar?
Om den som hotar till exempel tillhör en kriminell organisation, mår dåligt psykiskt eller har tillgång till vapen.

När ska jag kontakta polisen?
Så fort som möjligt om du känner att du är rädd. När det inverkar på din vardag. Då har det gått över gränsen för vad som är acceptabelt. Ingen person ska känna sig hindrad att leva som vanligt.

Vilken hjälp kan jag få av polisen?
Ofta börjar man med att upprätta en anmälan om olaga hot. Det inträffade ska då uppfylla kriterierna för att innebära en allvarlig fara eller oro för hälsa och liv. Efter upprättad anmälan kontaktas ibland Bops-gruppen direkt av den som tagit emot anmälan. Annars scannar vi själva igenom inkomna anmälningar varje morgon. Ser vi något där vår hjälp kan behövas kontaktar vi brottsoffret och inleder en diskussion om säkerhet och hotbild.

Vad är Brottsoffer-och personsäkerhetsgruppens uppgift?
Vårt arbete är helt isolerat från utredningsarbetet inom polisen. Vår uppgift är att hjälpa brottsoffret att kännas sig trygg under medverkandet i utredning, och senare i en rättegång. Det här har identifierats som ett tydligt behov, många brottsoffer känner en stor rädsla för att medverka i polisutredning och rättegång. Vi kan hjälpa brottsoffret med olika skydds- och säkerhetsåtgärder. Vi kan till exempel lämna ut en särskild larmtelefon, titta på om personens hemdörr behöver förstärkas, hjälpa till med att ansöka om kontaktförbud hos åklagare och annat.

Har du skyldighet att dokumentera information du får, och att anmäla brott?
Vi hämtar in information från flera olika håll, ofta uppgifter som behöver skyddas. När vi gör anteckningar har vi därför möjlighet att ha ett så kallat hemligt arkiv, där alla våra papper inte blir automatiskt offentliga som vid andra brottsmål. Alla poliser har anmälningsplikt. Vi försöker dock att förvalta förtroenden och så långt det är möjligt undvika att själva göra anmälan. Vi försöker istället uppmana personer att göra anmälan, eller sätta dem i kontakt med en person som kan ta upp anmälan. Vi anmäler inte mot någons vilja.

Hur kan jag bedöma risker innan jag ger mig ut på fältet?
Som journalist kan jag tänka mig att man är beredd att gå ganska långt för att få den information man vill ha. Men då är det viktigt att förbereda sig noga inför situationen. Ha en tydlig plan. Om du ska göra en intervju med en person som du vet är potentiellt farlig, är kriminell eller psykiskt sjuk eller liknande, ska du för det första helst inte vara ensam. Var noga med mötesplats, och var noga med att det som ni har avtalat om hålls även från intervjupersonens sida. Och se till att alltid ha en nödutgång, en möjlighet att backa ur situationen.

Sven Stenssons råd

  • Var försiktig, gör en bedömning innan du gör någonting.
  • Ha kontakt med polisen. Just nu arbetar jag och många av mina kollegor med att skapa kontakt med lokala utgivare och journalister, inte minst med tanke på valrörelsen i höst. Tveka inte att höra av dig till oss så vi vet om varandra.
  • Ha mobilen laddad och med dig. Ring alltid 112 i en akut situation. Om du har en iPhone finns det ett knep som jag vill sprida till så många som möjligt. Tryck snabbt på avstängningsknappen fem gånger i rad så kan du automatiskt starta ett nödsamtal till SOS. När samtalet avslutas skickas ett automatiskt sms med din gps-position till dina nödkontakter i telefonen. Vilka dina nödkontakter är kan du ange i appen ”Hälsa” i telefonen.

 

Fakta om Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (BOPS)

  • Det finns en brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet i alla polisområden.
  • Den består av brottsoffersamordnare och personsäkerhetshandläggare.
  • Den lokala polisen kan erbjuda åtgärder för de flesta som behöver stöd och skydd och är utsatta för brott.
  • Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är, och vilken skyddsåtgärd som ska användas i det enskilda fallet.
  • Skyddspaket för hotade kan bestå av larmtelefon med gps-funktion, inspelningsenhet och akustiskt larm.
  • En hotad kan även få en kontaktperson hos polisen och möjlighet till informations- och säkerhetssamtal.
    Källa: Polisen.se