Vilken är skillnaden mellan stark och svag sekretess?

Myndigheter hänvisar ofta till paragrafer med svag sekretess när de nekar att lämna ut handlingar. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel.

Tre olika skaderekvisit avgör graden av sekretess. Värt att veta i sammanhanget är att “skada” avser ekonomisk skada, medan “men” handlar om andra typer av skada.

  • Svag sekretess eller “rakt skaderekvisit” innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om “det inte kan antas” att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.
  • Stark sekretess eller “omvänt skaderekvisit” betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut “om det inte står klart att uppgiften kan röjas” utan att någon lider skada eller men som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.
  • När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.