Socialreportage nomineras till prestigefyllt pris

Hem/Nyheter/Socialreportage nomineras till prestigefyllt pris

Framtiden för Wendelapriset osäker

Nomineringarna är gjorda och Wendelaprisets jury är i full färd med att granska alla bidrag. I september blir juryns val känt och priset kan delas ut till det bäst skrivna socialreportaget under 2020 – ett pris som med tiden blivit alltmer prestigefyllt, men vars framtid samtidigt är osäker.

Ingen av de stora tidningarna saknas när nomineringarna till årets Wendelapris är gjorda. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen finns alla representerade med ett flertal bidrag, precis som stora regionala tidningar som Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Wendelas Vänner gläder sig särskilt åt att också Länstidningen i Södertälje finns med bland de sammanlagt 16 tidningar som nominerat sina mest angelägna socialreportage.Reportagen handlar om flyktingars utsatta situation, om äldreomsorgen, hedersförtryck, prostitution – frågor som varit aktuella en längre tid. Föga förvånande finns det detta år bland de nominerade också reportage som behandlar coronapandemins följder.

Wendelapriset delas ut för fjortonde gången. Det instiftades 2008, då hade det gått 200 år sedan Wendela Hebbe föddes i Jönköping. Prissumman sattes från första början till 50 000 kronor.

Wendela Hebbe hade som journalist på Aftonbladet i mitten av 1800-talet gjort sig ett namn med några banbrytande socialreportage, därav prisets inriktning på den genren.

Sedan 2016 har Wendelas Vänner etablerat ett samarbete med medieinstitutet Fojo kring priset. Fojo i Kalmar har sedan snart 50 år fortbildat svenska journalister. På Fojos hemsida (https://fojo.se/wendelapriset) finns en sajt om prisets historia och presentationer av alla pristagare sedan 2008.

Det första priset gick till tre radiojournalister, Thella Jonsson, Ola Wong och Jörgen Huitfeldt, som skrev boken Sjukt billigt baserad på reportage som sänts i P1:s Kaliber. De skildrade de vidriga arbetsvillkoren för kinesiska arbetare som slipade glas som blev till modesmycken i svenska affärer eller högg sten till prestigefyllda svenska byggprojekt.

I ett av de nominerade reportagen till årets Wendelapris har exploateringen förflyttats till Sverige, nu handlar det om den utländska arbetskraft som hamnat på vår laglösa skuggsida.

Att botanisera bland sajtens beskrivningar av de prisbelönta reportagen ger perspektiv på vår tid.

För tio år sedan, 2011, hette en av pristagarna Kristina Mattsson (med ett förflutet på Länstidningen i Södertälje). Hennes bok Landet utanför handlade om urbaniseringen och utarmningen av landsbygden, ett ämne som knappast blivit mindre aktuellt sedan dess. I fjol hörde Expressens Johanna Karlsson och Michael Syrén till pristagarna för sin reportageserie om den dolda slummen i samhällen som Avesta, Filipstad och Hagfors, en slum som göddes av att rika storstadskommuner ägnade sig åt det som kallas social export, det vill säga att dumpa nyanlända och socialt utsatta till landsortskommuner.

Johanna Karlsson är en av två som tilldelats priset två gånger. Första gången var 2013 då hon i Sydsvenskan hade skildrat arbetsvillkoren i Malmös svarta krogvärld. Den andre är Niklas Orrenius som 2012 prisades för sin reportageserie i Sydsvenskan om Malmö och Södertälje. I fjol tyckte juryn att hans och fotografen Lotta Härdelins skildring i DN av helvetet i flyktinglägret al-Hol i norra Syrien höll absolut toppklass.

Migration och flyktingfrågor präglar vår tid och det återspeglar sig också i Wendelapriset. Erik de la Regueras skakande DN-reportage Dödens tåg skildrar hur människor riskerar sina liv för att illegalt ta sig till USA. Året därpå, 2013, hörde David Qviström till pristagarna för sitt reportage i Kyrkans tidning och Expressen om ensamkommande flyktingpojkar som bollades mellan europeiska länder. Fyra år senare fick SvD-journalisterna Jonas Fröberg och Malin Hoelstad Wendelapriset för reportaget Från Raqqa till Borås.

Trots det stora intresset och den prestige som priset numera åtnjuter är framtiden oviss. Det hänger på finansieringen. I dagsläget finns det inga möjligheter att fortsätta dela ut priset i dess nuvarande omfattning efter 2021. Därför tar Wendelas Vänner tacksamt emot alla bidrag som kan säkerställa prisets överlevnad.

/Jan Lewenhagen

 

Fakta: Wendelaprisets jury

  • Kersti Forsberg, juryns ordförande och verksamhetschef på Fojo
  • Cecilia Aare, lärare vid Södertörns högskola och aktuell med boken Det tidlösa reportaget
  • Mattias Göransson, chefredaktör för tidskriften Filter
  • Jan Lewenhagen, Wendela-styrelsens representant i juryn
  • Åke Pettersson, tidigare redaktör för radioprogrammet Medierna.