Skolverkets beslut – minskad insyn i verksamhet i offentlig regi

Skolverket beslutade i veckan att all information och statistik om svenska skolor tas bort från offentligheten.
Offentlighetsjourens Mats Amnell har tagit del av beskedet och föreslår här lagändringar som skulle ge tillbaka möjligheten för allmänheten att ha insyn i svenska skolors kvalitet.

Tidigare har kammarrätten beslutat att uppgifter om exempelvis personaltäthet, studieresultat och andra kvalitetsmått i friskolor ska omfattas av affärssekretess.
Nu utvidgas sekretessen ytterligare när Skolverket, som en följd av domen, hemlighåller sitt register med kontaktuppgifter till landets skolor.
Beslutet är logiskt så som lagen är skriven där sekretesskydd för företags affärsintressen anses viktigare än allmänhetens insyn i skattefinansierad verksamhet.

Samtidigt blir det allt mer uppenbart att Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, – utformad i en tid när friskolor och vård och omsorg på entreprenad var marginella företeelser – i vissa delar har blivit föråldrad.

Skolverket grundar sitt beslut på reglerna för statistikinsamling. I OSL 24 kap 8 § stadgas sekretess för enskilda personers och företags personliga och ekonomiska förhållanden. I ytterligare ett antal kompletterande paragrafer i samma lag utvecklas den affärssekretess som ska skydda företag från insyn som kan vara till konkurrensmässig nackdel. Även konkurrensutsatt offentlig verksamhet, exempelvis kommunala skolor, som tävlar med varandra och olika friskolor om elever skolpengar skyddas av affärssekretessen.

Enligt tidningen Skolvärlden motiverar Skolverket sitt beslut med att kommunala och friskolor ska behandlas lika. Tanken tycks vara att om någon utomstående vet vilka skolor som finns i ett område kan hen med hjälp av offentlig statisk ta reda på ungefärligt bland annat elevantal på en skola och föräldrarnas socioekonomiska förhållanden. Det skulle då gå att bedöma om olika skolor är mer eller mindre attraktiva och skapa vinnare och förlorare på skolmarknaden.

Problematiken finns även på andra områden med stor andel privatiserad verksamhet som äldreomsorg och sjukvård I flera av landets regioner drivs en del av vårdcentralerna av privata aktörer, vilket innebär att offentlighetsprincipen upphört att gälla i de verksamheterna.

Förändringen har även inneburit att insynen minskat i den verksamhet som finns kvar i offentlig regi. Dessa är ju numera konkurrensutsatta och omfattas därför i större grad av affärssekretess.

De senaste åren har vårdcentralers ekonomiska resultat och budgetar kunnat hemlighållas med stöd av OSL. Regioner har också vägrat lämna ut uppgifter om bemanning och vakanta tjänster på vårdcentraler.

Samma sak gäller förmodligen tjänsten Äldreguiden på Socialstyrelsens hemsida, där brukare idag kan jämföra statistiska kvalitetsfaktorer på olika äldreboenden. Boendena finns ju på delvis konkurrensutsatt marknad där insyn kan bidra till att skapa vinnare och förlorare bland utförarna.

Troligen kommer friskoledomen att leda till en översyn av lagen. Det öppnar för möjligheten att modernisera offentlighetsprincipen och föra in allmänhetens insynsintresse som ett rekvisit vid prövningar.

Det skulle kunna se ut så här:

Vid prövningar ska företags affärsintressen fortsatt skyddas av sekretess som idag. Men om den som begärt ut handlingar kan visa att det finns ett stort allmänintresse i att ta del av information, eller att detta framgår av handlingarna, ska allmänintresset väga tyngre än affärsintressena.

Allmänintresset kan exempelvis bestå i insynsbehov för att kunna välja skola, men också i att insyn kan avslöja brister, fel, etiska och juridiska tveksamheter och rena lagbrott.

Allt är idag företeelser som kan hemlighållas med stöd av OSL.

Ett sådant exempel finns redan i lagen. Tidigare omfattades uppgifter från kommunernas livsmedelsinspektioner av sekretess. Detta ändrades senare och numera framgår av OSL 30 kap 27 § att sekretessen inte gäller ”…om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.”

Paragrafen skulle kunna stå modell för en ändrad tillämpning även av andra delar av lagen som rör affärssekretess. Då skulle allmänheten få tillbaka mycket av den insynsrätt som gått förlorad genom omfattande privatisering.