Rekordmånga vänder sig till Fojos Offentlighetsjour

Andelen journalister som vänder sig till Fojos Offentlighetsjour för råd kring offentlighet och sekretess fortsätter att öka stadigt. Att det lönar sig att överklaga är experten Mats Amnell övertygad om.

Under 2020 hanterades drygt 280 ärenden i Offentlighetsjouren, Fojos kostnadsfria stöd- och rådgivningstjänst i frågor som rör offentlighet och sekretess. Det innebär att journalister och journaliststudenter har fått hjälp och råd i drygt 1 200 ärenden sedan jouren startades 2014.

– De flesta ärenden rör enstaka frågor om vilka regler som gäller i olika specifika fall. Med stöd av svaret väljer de frågande sedan ofta att gå vidare i sina kontakter med myndigheten, säger Mats Amnell, ansvarig för rådgivningen.

Det är tydligt att Mats Amnells arbete gör skillnad. I flera fall har Offentlighetsjouren bidragit med vägledande domar och JO-uttalanden som journalister sedan kunnat hänvisa till i sina kontakter med myndigheter. Under 2020 har Offentlighetsjouren i 79 ärenden hjälpt journalister att skriva överklaganden till kammarrätten eller anmälningar till Justitieombudsmannen.

Mats Amnell är övertygad om att man som journalist inte ska acceptera myndigheters besked okritiskt. Mer än hälften av de överklagade eller anmälda ärendena innebär att myndigheters beslut ändras eller upphävs.

– En lika viktig erfarenhet är att många journalister efter att ha konsulterat Offentlighetsjouren känner sig stärkta i sina myndighetskontakter. Många rådgivningstillfällenleder till att reportrar går vidare och begär ut handlingar, vilket kanske annars inte hade blivit av, säger Mats Amnell.

Ett urval av Offentlighetsjourens ärenden 2020:

• Lena Pettersson, SR Kronoberg, granskade fusk med mångmiljonbidrag från Arbetsförmedlingen, AF, och ville ta del av uppgifter om utbetalda stöd. AF nekade och hävdade att företagens affärsintressen kunde skadas.
  Lena Pettersson överklagade och fick så småningom rätt när kammarrätten slog fast att företagen inte kunde skadas eftersom de var satta i konkurs.
• Malmös kommunala bostadsbolag MKB upplevde stök och oro i bolagets hyreshus i ett exklusivt bostadsområde. Problemen kopplades till hyresgäster med försörjningsstöd. Sydsvenskan begärde ut ett styrelseprotokoll som rörde frågan, men MKB sekretessbelade delar och hävdade att bolagets affärsintressen kunde skadas.
  Sydsvenskans reportern Olof Westerberg överklagade. MKB omprövade på beslutet och lämnade ut hela protokollet.
• Martina Rask, Nya Lidköpingstidningen ville ta del av en konsultrapport som inkommit till Lidköpings kommun. Kommunen nekade och påstod att den fristående konsultfirman var att se som en del av kommunens egen verksamhet, och handlingen därför var ett arbetsmaterial.
  Martina Rask fick hjälp att överklaga. När kommunen tog del av överklagandet ändrades beslutet och rapporten lämnades ut.
• Anders Paulsson, Hem & Hyra, nekades ta del av delar av handlingar i ett åtal hos tingsrätten i Västmanland. Rätten hävdade att personer som förekom i handlingarna riskerade att utsättas för våld eller hot om dessa lämnades ut.
  När ärendet överklagades och sedermera avgjordes i högre instans konstaterade domstolen att tingsrätten inte visat på något som talade för en sådan risk och tvingade tingsrätten att lämna ut handlingarna.
• Emma Garpebring, Piteå-tidningen, ville granska bolagsengagemang bland Region Norrbottens anställda. I samband med det begärde hon ut fakturor från berörda bolag. Regionen nekade i ett fall och hävdade att det berörda företagets affärsintressen kunde skadas.
  Emma Garpebring överklagade framgångsrikt i kammarrätten och fick så småningom ut fakturan.
• Martina Quinn, Smålänningen, ville ta del av statistik hos Tillväxtverket över antalet företag som sökt och beviljats korttidsstöd, samt antalet berörda anställda i tre kommuner. Verket nekade och hävdade att enskilda företag och personer skulle kunna identifieras och lida skada om uppgifter lämnades ut.
  Martina Quinn överklagade och fick så småningom ut uppgifterna.
• Sofia Boo, Sveriges Radio, vände sig till en tingsrätt för att ta del av ett förundersökningsprotokoll om sexuella övergrepp mot barn. Tingsrätten hävdade dock att hela förundersökningen var belagd med sekretess. Att lämna ut handlingarna maskade ansågs inte möjligt av rätten.
  Sofia Boo fick hjälp att överklaga till högre instans som slog fast att handlingarna skulle lämnas ut i avidentifierad form. Detta gjorde att Sofia kunde fullfölja sin journalistiska granskning.