Media och flyktingar

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Hur rapporterar då massmedia om flykting- och migrationsfrågor? Cardiff School of Journalism, Media and Cultural Studies har tillsammans med UNHCR gjort en studie av hur media i fem europeiska länder skildrar flyktingar, Press Coverage of the Refugee and Migrant Crisis in the EU: A Content Analysis of Five European Countries.

Studien jämför Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland och visar på stora skillnader, både när det gäller vinklar och källor. De svenska medier som ingår är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet.

Mediekonsumenter i de olika länderna får väldigt olika bild av vilka som flyr och vad det beror på. I Italien är det vanligare med humanitära vinklar än i brittisk, spansk eller tysk media. Samtidigt beskrivs flyktingar relativt ofta som ett hot mot välfärden i Italien, liksom i Spanien och Storbritannien.

Tyska och svenska medier använder vanligen termen ”flykting” medan brittisk och italiensk media oftare talar om ”migranter”. I Spanien var termen ”immigrant” vanligast.

En annan tydlig skillnad är att artiklarna i Sverige, Italien och Storbritannien regelmässigt innehåller kommentarer från främlingsfientliga/-kritiska partier, medan det perspektivet inte förekommer lika ofta i Spanien och Tyskland, som i alla fall inte när studien gjordes hade några större sådana partier.

Ett land som sticker ut är Storbritannien, som har mycket mer polariserade medier än övriga länder i studien. I flertalet brittiska medier finns en kraftig övervikt för mycket kritiska skildringar, medan läsarna av The Guardian får en helt annan verklighetsbild.
Läs mer:
Cardiff University: British media coverage of refugee and migrant crisis is the most polarised and aggressive in Europe
Open Migration: Polarized or normalized: press coverage in the time of the refugee crisis

Flera studier av brittiska medier har kommit till liknande slutsatser, både en annan studie från Cardiff School of Journalism, ‘Unwanted invaders’: The representation of refugees and asylum seekers in the UK and Australian print media och exempelvis Victims and Villains: Migrant Voices in the British Media, från Centre for Trust, Peace & Social Relations vid universitet i Coventry. Den sistnämnda handlar om hur migranter skildrades i brittiska medier månaderna före valet 2015.

Samma mönster skildras även i boken Bad News for Refugees från 2011 av Greg Philo, Emma Briant och Pauline Donald. Enligt dem har den brittiska tabloidpressen länge uppmuntrat journalisterna att nästan uteslutande lyfta fram negativa perspektiv kopplade till flyktingar och invandrare.

Andra forskare har jämfört brittiska medier över tid och kommit fram till att de blivit stadigt allt mer negativa i sin bild av migranter och flyktingar. Enligt en artikel i New Statesman har perspektiven blivit färre.

The European Journalism Observatory gjorde en annan europeisk studie hösten 2015. De har gått igenom tidningar i åtta europeiska länder (Italien, Lettland, Polen, Portugal, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ukraina). Undersökningen gjordes vid tre tillfällen: den 2 september 2015 (då bilden på den drunknade treåringen Alan Kurdi just hade publicerats), den 13 september (då Tyskland införde gränskontroller) och den 23 september (då EU presenterade gemensamma åtgärder).

Artiklarna klassades utifrån om den bild som gavs av flyktingar och asylsökande var övervägande ”positiv”, ”negativ” eller ”neutral”. Här noterade EJO stora skillnader mellan västra och östra Europa, tidningarna i väst rapporterade mer om flyktingkrisen med fler artiklar som gav en positiv bild av flyktingar. Under veckan efter bilden på Alan Kurdi trefaldigades dessutom andelen positiva artiklar i italienska, portugisiska och tyska tidningar, men den effekten varade bara några dagar. Många tidningar i öst publicerade inte bilden och rapporterade inte heller om den.

Ett annat mönster i EJO:s rapport var att tidningar med konservativa ledarsidor hade fler negativa artiklar på nyhetsplats än tidningar med mer vänsterinriktade ledarsidor.

Under det senaste året har migrationsfrågor hamnat allt högre upp på den politiska dagordningen i många europeiska länder och det har ökat pressen på hur journalister beskriver asylsökande och flyktingar. I Ungern blev det tydligt inför folkomröstningen om EU:s migrationspolitik som hölls i Ungern den 2 oktober 2016. Redan innan dess hade ungersk tv instruerats att inte visa bilder på asylsökande barn.

Nyligen avslöjades hur den tjeckiska TV-stationen Prima TV, som till hälften ägs av svenska mediebolaget MTV, tvingar journalisterna att välja enbart negativa vinklar i artiklar om flyktingar.
Läs mer:
Dagens Nyheter:Tvingar fram negativ bild av flyktingar
Dagens Nyheter: Hynek Pallas: MTG bidrar till den farliga utvecklingen i Tjeckien

I Sverige pågår en debatt bland journalister och forskare om hur den svenska bevakningen av migrationsfrågor sett ut och om den varit tillräckligt bra. Debatten fick viss näring av en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter där den förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth inte litade på mediernas bevakning av invandrare, som hon ansåg var förskönande.

Institutet för mediestudier har tittat närmare på hur flyktingar och invandrare beskrivs på fyra ledarsidor och kom fram till att det fanns en negativ slagsida i hur de beskrevs.
Läs mer:
Institutet för mediestudier: Invandring och integration på ledarsidorna
Fokus: Balanserat ­tyckande

Institutet för mediestudier har också gett ut antologin Migrationen i medierna, med Lars Troedson som redaktör. Bidragen är skrivna av Jonas Andersson Schwarz, Ulf Bjereld, Niklas Bolin, Rakel Chukri, Anna Dahlberg, Rouzbeh Djalaie, Lasse Granestrand, Johan Hammarlund, Jonas Hinnfors, Kristoffer Holt, Björn Häger, Andreas Johansson Heinö, Anders Lindberg, Jesper Strömbäck och Lars Truedson.
Skribenterna har mycket olika bild av situationen. En form av kritik, bland annat framförd av Rakel Chakri i antologin, går ut på att migrationsfrågor har och har haft låg status på redaktionerna. Journalisterna är ofta för okunniga och ointresserade.

En annan linje gör i stället gällande att medierna varit för försiktiga i migrationsfrågor och inte vågat tala om problem och kostnader. Det är budskapet hos såväl Anna Dahlberg som hos Lasse Granestrand i antologin. Granestrand skrev också en mycket uppmärksammad artikel i Svenska Dagbladet den 4 december 2015.

Lasse Granestrand debatterade frågan i en debatt på Migrationsdagen den 7 oktober 2016. I panelen fanns även journalisterna Lars Truedson och Linn Bursell, som hade en lite annan uppfattning.
Debatten sändes av SVT Forum och kan ses här.

Sommaren 2017 pågår en debatt mellan bland andra Jan Helin och Anna Hedenmo, som numera både arbetar på Sveriges Television om mediernas bevakning av flyktingar, invandring och integration.

Även statsvetarprofessorn Peter Esaiasson gav sig in i debatten, liksom Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation.

Jesper Strömbäck och Bengt Johansson har också skrivit en rapport åt Institutet för mediestudier om hur människor uppfattar medier, där de bland annat beskriver det så kallade ”fientliga-medier”-fenomenet. Enligt det upplever människor generellt att medier missgynnar åsikter de själva har, medan motståndarsidan anses gynnas otillbörligt. Mer om det här.

Olika redaktioner försöker berätta om flyktingkrisen på nya sätt. Sveriges Radios program Konflikt, som rapporterar mycket om flyktingar och om de länder som flyktingarna kommer ifrån, har vid ett par tillfällen gjort programmet helt med hjälp av inlånade reportrar som flytt från Syrien.

Allmänna tips för journalister som bevakar flyktingfrågor finns i rapporten Moving Stories från Ethical Journalism Network.

 

Tillbaka till förstasidan.

Phone: +46 (0) 480 44 64 00 Address: Linnéuniversitetet, fojo, 391 82 Kalmar, Sweden Visiting Address: Gröndalsvägen 19, 392 36 Kalmar, Sweden Email: fojoinfo@lnu.se