Hur är de svenska asylreglerna?

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

RIksdagen utlanningslagSveriges flyktingmottagande regleras av internationella regler, av EU-rätten och av svensk lagstiftning, framför allt bestämmelserna i utlänningslagen.

Nya tillfälliga regler

Den 20 juli 2016 trädde nya, tillfälliga regler i kraft, som ska göra det betydligt svårare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Förslaget har dock varit kontroversiellt ända sedan det först presenterades den 24 november 2015, då regeringen meddelade att den ville inskränka utlänningslagen. Avsikten var att tillfälligt placera Sverige på EU:s ”lägstanivå” för att färre personer skulle vilja söka skydd här.

De nya reglerna ska gälla under tre år och innebär bland annat att:

  • Endast tre kategorier kan beviljas uppehållstillstånd för att de anses behöva skydd i Sverige. Den första kategorin är kvotflyktingar, som valts ut av UNHCR för vidarebosättning i Sverige (se kapitel 11), den andra är personer som räknas som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention (se kapitel 1) och den tredje benämns ”alternativt skyddsbehövande”. Det sistnämnda är ett begrepp i EU:s flyktingrätt (se kapitel 6) som ofta används för personer som flyr undan krig. I den svenska lagen har hittills även funnits kategorin ”övriga skyddsbehövande” men den tillämpas inte så länge den tillfälliga lagen är i kraft. Det samma gäller skrivningarna om uppehållstillstånd av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter.
  • Tillfälliga uppehållstillstånd – för alla utom kvotflyktingar. Den som räknas som flykting enligt FN:s flyktingkonvention får nu som regel tillfälligt uppehållstillstånd i tre år. Den som räknas som ”alternativt skyddsbehövande” kan i stället få tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader. När tillstånden löper ut ska de förlängas om det fortfarande finns skyddsskäl. Permanent uppehållstillstånd kan då ges om personen kan försörja sig. Efter påtryckningar från remissinstanserna införs en möjlighet att barn ska kunna få permanenta uppehållstillstånd omedelbart av hälsoskäl.
  • Det blir svårare att få förenas med anhöriga. Bara den som klassas som flykting enligt flyktingkonventionen får rätt att söka återförening med sin familj. Den rätten gäller däremot inte längre gäller alternativt skyddsbehövande, såsom krigsflyktingar. Men efter påtryckningar från remissinstanserna finns en möjlighet till undantag i vissa särskilda fall. Regeringen vill att det ska kunna ske genom kvotflyktingsystemet.
  • Den som vill ta hit en familjemedlem måste kunna försörja vederbörande och ha en ordnad bostad som bedöms vara tillräckligt stor, men här finns vissa undantag.
  • Personer under 25 år beviljas bara permanent uppehållstillstånd vid försörjning om de fullgjort en gymnasieutbildning eller liknande. Det här är en ändring sedan remissinstanser varnat för att ensamkommande unga skulle vara tvungna att hoppa av gymnasiet för att jobba.
  • Medicinsk åldersbedömning införs för att fastställa om en asylsökande är minderåriga eller inte.

Mer information finns på Migrationsverkets hemsida.

Ett första utkast till en sådan tillfällig lag presenterades den 11 februari 2016 i promemorian Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Promemorian möttes av ovanligt skarp kritik från remissinstanserna.

Amnesty, Rädda Barnen och andra organisationer har startat kampanjer mot lagförslaget. Bland annat kritiseras att det blir betydligt svårare för barn att få förenas med sina föräldrar.

När regeringen presenterade sitt nya förslag den 6 april var även allianspartierna kritiska mot vissa delar och anklagade regeringen för att inte leva upp till den överenskommelse om migrationspolitiken som de slöt hösten 2015.

Tidigare förslag

Här finns samtliga remissvar som lämnades på den ursprungliga lagrådsremissen fram till den 10 mars.

Kritik från remissinstanserna var ovanligt skarp. Till en del handlar det om konsekvenserna av förslagen. Migrationsverket ansåg exempelvis att vissa förslag får orimliga konsekvenser för enskilda. Arbetsförmedlingen och flera fackförbund varnade för att den föreslagna utformningen av de tillfälliga uppehållstillstånden riskerar att försvåra integrationen, bland annat eftersom akademiker inte hinner få sina utbildningar validerade.

Politiska partier som är positiva till merparten av förslagen har varit kritiska till utformningen av de tillfälliga uppehållstillstånden och till att alternativt skyddsbehövande inte ges rätt att söka familjeåterförening. Det sistnämnda kritiseras av alla allianspartier utom Moderaterna.

Allianspartier kritiskaLiberalerna kritik

Ett annat slags kritik som framkommer i remissvaren handlar om huruvida de nya lagändringarna stämmer med internationell rätt, exempelvis barnkonventionen och FN:s flyktingkonvention. Flera remissinstanser ifrågasätter om lagförslaget är förenligt med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som sedan 1995 är en del av svensk rätt.

En tredje form av kritik går ut på att förslaget inte innehåller någon barnkonsekvensanalys eller någon genomgång av hur den nya lagen förhåller sig till internationell rätt, till EU-rätten eller till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det påpekas att förslaget får stora konsekvenser för enskilda, samtidigt som det inte är klarlagt hur det ska gå till att överklaga beslut eller etablera ny praxis. Flera av de rättsliga instanser som uttalar sig ifrågasätter om lagförslaget beretts så noggrant som regeringsformen kräver.

Händelser hösten 2015

Hösten 2015 innebar en kraftig tillströmning av asylsökande till Europa och Sverige. Det var inget Migrationsverket hade räknat med i sina prognoser och under hösten blev mottagandet allt mer ansträngt. I september kom plötsligt 24 000 asylsökande, när det under hela första halvåret bara kommit 28 965. Sedan fortsatte antalet att stiga, i oktober kom 39 196 asylsökande och i november 36 726.

Läs mer:
Sveriges Radio: Tidslinje över flyktingkrisen
Migrationsverket: Statistik

Inledningsvis rådde det relativt stor politisk samsyn kring hur situationen skulle hanteras, bland annat med en bred migrationsuppgörelse i oktober. Här är en sammanfattning av beslut under hösten 2015:

Den 23 oktober presenterades en bred migrationspolitisk uppgörelse mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt de fyra oppositionspartierna Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Förslaget innebar bland annat att uppehållstillstånd i normalfallet ska vara tillfälliga snarare än permanenta. Dessutom ska det bli hårdare försörjningskrav vid anhöriginvandring och lättare att snabbt få jobb eller praktik. Två utredningar aviserades också, dels om lagliga vägar till EU, dels om ensamkommande barn.

Den 12 november införde Sverige tillfälliga gränskontroller.

Den 24 november meddelade regeringen en rad inskränkningar i utlänningslagen, som ska gälla under en period av tre år. Ambitionen är att lagändringen ska träda i kraft den 30 april 2016. Undantag görs för ensamkommande barn och barnfamiljer som sökte asyl innan den 24 november, förutsatt att barnen fortfarande är minderåriga vid beslutstillfället.

Den 4 december lämnade regeringen en lagrådsremiss om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Regeringen ville få rätt att vid behov kunna inför id-kontroller av passagerare på bussar, tåg och färjor. Dessutom skulle det bli möjligt att besluta om stängning av vägar och järnvägar som leder till annan stat, liksom av Öresundsbron.

Lagrådet avstyrkte lagförslaget och kom med ovanligt skarp kritik, vilket du kan läsa här. Bland annat ansågs lagförslaget vara otillräckligt berett trots att det innehöll mycket långtgående förslag. Regeringen lade ändå fram en proposition, men backade från tanken på att göra det möjligt att stänga Öresundsbron sedan Moderaterna och Liberalerna sagt att de inte skulle stödja det förslaget.

Den 4 januari blev buss-, tåg- och färjebolag tvungna att utföra id-kontroller på sina passagerare. Transportbolagen får betala böter om de medför passagerare utan giltiga id-handlingar.

Alla utspel som gjordes av regeringen under hösten 2015 har inte trätt i kraft än och bland annat därför är det lite oklart vad nyordningen kommer att innebära i praktiken. Migrationsverket ger aktuell information på sin hemsida.

Situationen 2016 och 2017

Sedan regeringen aviserade skärpta regler den 24 november 2015 har antalet asylsökande sjunkit dramatiskt. Medan 162 877 personer sökte asyl i Sverige under 2015 var det enbart 28 939 som gjorde det 2016. Men handläggningstiderna hos Migrationsverket är fortfarande långa. Enligt Dagens Nyheter får ensamkommande flyktingbarn i snitt vänta 1,5 år på besked om sin asylansökan.

Den långa väntan påverkar de asylsökande på flera sätt. Många mår psykiskt mycket dåligt av ovissheten. För ensamkommande unga ökar dessutom risken för ett negativt besked om de tvingas vänta så länge att de blir myndiga under tiden.

På Migrationsverkets hemsida finns veckovis statistik över antalet asylsökande och återkommande prognoser för framtiden.

Dessutom finns en flik med vanliga frågor från journalister.

Under 2017 handlar massmedias rapportering ofta om ensamkommande minderåriga. Bland annat diskuteras mycket om de åldersbedömningar som numera görs.

Läs mer:
Migrationsverket: Ensamkommande barn och åldersbedömningar

 

Frågan om avvisningar till Afghanistan får också stor uppmärksamhet. Bakgrunden är att den svenska regeringen den 5 oktober 2016 kom överens med Afghanistan om ett återtagandeavtal, som innebär att Afghanistan ska ta emot afghanska medborgare som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Därmed blev det enklare att utvisa personer som får avslag till Afghanistan, som tidigare bara tog emot medborgare som återvände självmant.

Läs mer:
Regeringen: Avtal mellan Sverige och Afghanistan om återtagande
migrationsinfo.se: Allt mer svenskt biståndet går till flyktingsituationen hemma

Den svenska överenskommelsen med Afghanistan innebär däremot inte i sig någon förändring av hur ansökningar från afghaner bedöms, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

Sedan dess har också situationen i Afghanistan ytterligare förvärrats, enligt en ny landanalys från Migrationsverket. Mer om den här.

Dessa landanalyser är en bra källa för journalister som vill förstå hur Migrationsverket resonerar om olika länder. Mer information om dem finns här.

De som tycker att fler än så bör få stanna anför det drastiskt försämrade säkerhetsläget, som även Migrationsverket beskriver, med allt mer utbrett våld i större delen av landet, vilket även EU påpekar i det ovan nämnda dokumentet. Många är oroliga för vad som händer människor, inte minst barn, som skickas tillbaka till ett allt mer instabilt Afghanistan, dit UD annars avråder från alla resor. Av de ensamkommande är det också många som utvisas till Afghanistan, men som aldrig varit i landet utan vuxit upp i Iran eller Pakistan. De saknar familj och skydd i Afghanistan.

Läs mer:
Dagens Nyheter: Vi har en skyldighet att ta reda på vad som händer med Hamzeh
Svenska Dagbladet: Migrationsverket: Inte främst deras folkgrupp talibanerna vill åt
Svenska Dagbladet: Riskerar utvisning till kaotiskt land: De kommer döda mig
Svenska Afghanistankommittén: För dig som möter människor på flykt

Radioprogrammet Konflikt försökte i juni 2017 bringa reda i debatten.

DN Migrationsverket Forsamrat sakerhetslage i AfghanistanSAK For dig som moter manniskor pa flykt

Tillbaka till förstasidan.

Phone: +46 (0) 480 44 64 00 Address: Linnéuniversitetet, fojo, 391 82 Kalmar, Sweden Visiting Address: Gröndalsvägen 19, 392 36 Kalmar, Sweden Email: fojoinfo@lnu.se