Öppet brev till kulturministern

Kulturminister Amanda Lind intervjuades av Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg. Ministern ser behov av fortsatta insatser för att minska svenska journalisters utsatthet i det demokratiska samtalet.

Hej kulturministern,

Jag är lite nyfiken på hur du och dina regeringskollegor kommit fram till några av ståndpunkterna i den nya propositionen som, om den klubbas, ska styra public service-bolagens verksamhet från första januari och fram till och med december 2025.

Jag har två saker jag vill diskutera:

  1. På totalen får de tre bolagen en budget på 8,5 miljarder 2020 och därefter en uppräkning med två procent per år. Det har varit många upprörda känslor från Sveriges privata mediehus kring den här automatiska uppräkningen av budgeten från år till år, en verklighet som de hårt pressade lokala medieföretagen inte kan drömma om ens i sina vildaste fantasier. I propositionen säger regeringen sig ha tagit hänsyn till de olika förslag och propåer som kom fram i public service-kommitténs slutbetänkande förra året.Själv undrar jag hur vasst – eller tandlöst – det är att säga att ”Sveriges Radio och Sveriges Television föreslås i sin nyhetsverksamhet ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar för att främja en mångfald av perspektiv på en livskraftig mediemarknad.”Betyder det att sluta rewrita lokala nyheter som ligger bakom betalväggar eller pluskundsabonnemang? Ofta utan att ge ordentlig källhänvisning. Betyder det att sluta publicera longreads som konkurrerar med samma sorts publiceringar av de privata medieföretagen? Eller vad betyder det konkret?I propositionen förs ett resonemang om att det kanske kan vara möjligt att SVT och Sveriges radio köper in material från lokala privata mediehus, på samma sätt som man i dag redan jobbar med externa produktionsbolag som gör till exempel dokumentärer och dramaproduktioner. Dock, skriver man, kan detta bli problematiskt eftersom privata medieföretag inte har samma krav på opartiskhet i sin rapportering som public service.I propositionen föreslås en extra summa pengar för att satsa på journalistik från Sveriges ”vita fläckar”. Institutet för mediestudier konstaterar i sin årsbok för 2017/2018 att 75 av landets 290 kommuner saknar en regelbundet bemannad nyhetsredaktion. SVT och SR får 166 miljoner extra för att göra journalistik från underbevakade områden. Det kan dock även betyda storstadsförorter eller tematiska områden som saknar journalistisk bevakning.

    Som en jämförelse har Myndigheten för press, radio och TV (MPRT) 30 miljoner att fördela till privata medieföretag som vill satsa på bevakning av lokala vita fläckar. 2019 har det kommit in 130 ansökningar som vill ha en bit av dessa 30 miljoner.

    Kunde dessa båda pengapåsar varit något mer jämnstora?

  2. Min andra fundering handlar om att nå unga människor med god journalistik. Utifrån en mycket anekdotisk bevisföring i min umgängeskrets läser inga ungdomar eller unga vuxna traditionella dagstidningar och de tittar heller inte på linjär tv. Men de knarkar dokumentärer i olika poddar och på youtube. Och det är inte bara min bekantskapskrets…I propositionen står: ”Playtjänster och videoklipp utgjorde totalt 40 procent av den totala tittartiden på rörlig bild 2018 enligt Nordicoms mätning. Det är en ökning med 25 procentandelar på fyra år. Youtube är den playtjänst som har överlägset störst daglig räckvidd följt av Netflix.”Och då blir min följdfråga – vad gör SVT och UR på Youtube? Vilken strategi får public service-bolagen att följa för att erbjuda seriös och genomarbetad journalistik till den (företrädesvis) unga publik som lever sina medieliv i den kanalen. SVT har lite drygt 47 000 prenumeranter på sin youtubekanal och den senaste videon är upplagd för en månad sedan.Propositionen svarar:
    ”Regeringens bedömning: All distribution på plattformar som inte är programföretagens egna bör föregås av en bedömning av tänkbara konsekvenser och risker såväl för företagens oberoende och allmänhetens förtroende för verksamheten som för konkurrensen på mediemarknaden.
    Regeringens förslag: Programföretagen ska ha öppna och tydliga riktlinjer om hur de förhåller sig till distribution på plattformar som inte är företagens egna. Hur företagen arbetar för att tillämpa riktlinjerna i verksamheten ska redovisas i public service-redovisningarna.”Inte en skrivning som direkt gynnar möjligheterna att nå unga människor med kvalitetssäkrad journalistik från public service-bolagen, enligt min mening.

Propositionen omfattar perioden 1 januari 2020 till sista december 2025. Här kan du läsa mer: Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025 (prop. 2018/19:136)

Propositionen bygger på slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) från den parlamentariska public service-kommittén som leddes av Sture Nordh.