{"id":406,"date":"2024-04-15T12:56:10","date_gmt":"2024-04-15T10:56:10","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/?page_id=406"},"modified":"2024-04-15T17:27:16","modified_gmt":"2024-04-15T15:27:16","slug":"nathat","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/verktyg\/nathat\/","title":{"rendered":"S\u00e5 hanterar du n\u00e4thatet"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"406\" class=\"elementor elementor-406\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-266b079 e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"266b079\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;gradient&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b62add8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"b62add8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">S\u00e5 hanterar du n\u00e4thatet<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-267e05c e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"267e05c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d18ee70 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"d18ee70\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Elza Dunkels, internetforskare p\u00e5 Ume\u00e5 universitet, svarar:<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3779b78 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"3779b78\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<h6>Vad \u00e4r n\u00e4that?<\/h6><p>\u2013 Vi kommer nog aldrig ha en enhetlig definition av det. Vi f\u00e5r utg\u00e5 fr\u00e5n den som k\u00e4nner sig utsatt ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga energi p\u00e5 att hitta en gemensam definition av det. Men man kan s\u00e4ga att n\u00e4that \u00e4r hatiska uttryck som anv\u00e4nds i diskussioner p\u00e5 n\u00e4tet, och riktas mot olika personer eller grupper.<\/p><h6>Finns det olika sorters n\u00e4that?<\/h6><p>\u2013 Ja, det tror jag. \u00c4ven om vi inte kommit s\u00e5 l\u00e5ngt i att definiera de olika versionerna. Sj\u00e4lv har jag laborerat med tv\u00e5 uppdelningar, som kan f\u00f6rfinas fram\u00f6ver. Det som vuxna drabbas av \u00e4r politiskt hat, medan unga drabbas av personligt hat. N\u00e4r det g\u00e4ller vuxna \u00e4r det v\u00e4ldigt s\u00e4llan de har n\u00e5gon relation till den som hatar, medan det bland barn och unga ofta \u00e4r s\u00e5 att de har n\u00e5got slags relation sedan tidigare till den som hatar. Bland vuxna r\u00f6r det sig ofta om parasociala relationer, att den som blir hatad \u00e4r k\u00e4nd p\u00e5 n\u00e5got vis, har varit med p\u00e5 TV eller liknande.<\/p><h6>Hur vanligt \u00e4r det att hatet \u00e4r organiserat?<\/h6><p>\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att s\u00e4ga, vi kommer nog aldrig ha n\u00e5gon vettig statistik p\u00e5 det. Det kommer alltid finnas stora m\u00f6rkertal kring hur m\u00e5nga som blir utsatta. Vi vet ju att det finns organiserat hat, som i vissa fall \u00e4r kraftfullare. Samtidigt kan man fr\u00e5ga sig vad som ligger i begreppet organiserat? \u00c4ven om vissa grupperingar kan tipsa varandra att g\u00e5 in i olika forum och ta del av en intervju eller kommentar \u00e4r inte alltid syftet att de ska uttrycka hat mot personen eller gruppen ifr\u00e5ga. Jag brukar resonera som s\u00e5 att jag inte tror att den stora delen av n\u00e4thatet \u00e4r organiserat, det blir ett s\u00e4tt att skjuta ifr\u00e5n oss ansvaret.<\/p><h6>Har n\u00e4thatet inverkan p\u00e5 samh\u00e4llet och demokratin?<\/h6><p>\u2013 Ja verkligen. D\u00e4r beh\u00f6ver vi inte ens ha m\u00e4tningar. I och med att grupper och individer tystnar, d\u00e5 har vi en inverkan. H\u00e4r finns ett behov att freda demokratiska v\u00e4rden. Sj\u00e4lv \u00e4r jag v\u00e4ldigt optimistisk n\u00e4r det g\u00e4ller det h\u00e4r, jag tror att det g\u00e5r att \u00e4ndra utvecklingen. Men d\u00e5 m\u00e5ste vi ta ansvar p\u00e5 flera niv\u00e5er.<\/p><h6>Hur d\u00e5?<\/h6><p>\u2013 Vi f\u00e5r inte demonisera hataren. Vi m\u00e5ste i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e5rt eget ansvar. Vi beh\u00f6ver st\u00f6tta den som blir utsatt. Det funkar ju inte s\u00e4rskilt bra idag, det \u00e4r s\u00e4llan vi ser ett organiserat systematiskt st\u00f6d. Samtidigt beh\u00f6ver vi arbeta med det normutmanande st\u00f6det, rikta in oss p\u00e5 strukturerna bakom kvinnohatet till exempel. Inte bara jaga uttrycken f\u00f6r det.<\/p><h6>Har n\u00e4that normaliserats?<\/h6><p>\u2013 I vissa avseenden, ja. Men man kan ocks\u00e5 se en \u00f6kad medvetenhet om vad som \u00e4r okej att s\u00e4ga och inte. Vissa har n\u00e4stan lite slentrianm\u00e4ssigt \u00e4gnat sig \u00e5t att kr\u00e4nka andra. Det finns n\u00e5got v\u00e4ldigt positivt i att fler talar om n\u00e4thatet. Samtidigt forts\u00e4tter vissa att f\u00f6rringa andra utifr\u00e5n etnicitet, k\u00f6n eller \u00e5lder. Det \u00e4r fortfarande ganska okej, och det \u00e4r heller ingen ny grej som har koppling till n\u00e4tets utveckling.<\/p><h6>Har n\u00e4thatet \u00f6kat \u00f6ver tid?<\/h6><p>\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt att m\u00e4ta. Min kvalificerade gissning \u00e4r att det har gjort det, f\u00f6r att fler ocks\u00e5 b\u00f6rjat ber\u00e4tta att de k\u00e4nner sig utsatta. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som vi ser st\u00e4mma \u00f6verens med andra utvecklingslinjer. Det h\u00f6r till exempel samman med det faktum att allt fler vuxna anv\u00e4nder n\u00e4tet. Ju fler vuxna p\u00e5 n\u00e4tet, ju fler som kan hata och hatas.<\/p><h6>Vad kan samh\u00e4llet g\u00f6ra f\u00f6r att stoppa n\u00e4thatet?<\/h6><p>\u2013 Kortsiktigt handlar det om att systematisera st\u00f6det till dem som drabbas. Att signalera att det inte \u00e4r okej. Men ocks\u00e5 att det \u00e4r upp till den som drabbas att avg\u00f6ra hur den ska reagera. Men \u00f6verlag ska hela samh\u00e4llet signalera att det inte \u00e4r okej att n\u00e4thata, det ska vara tydligt p\u00e5 b\u00e5de skolor och arbetsplatser. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 arbeta normutmanande hela tiden, i alla beslut som r\u00f6r v\u00e5r vardag. Krossa de destruktiva normerna.<\/p><h6>Hur kan jag skydda mig mot det?<\/h6><p>\u2013 Jag tror inte att vi kommer ha n\u00e5gra generella l\u00f6sningar. Det beror mycket p\u00e5 vem man \u00e4r, tidigare bagage och liknande. Kvinnor, flickor och transpersoner \u00e4r till exempel ofta s\u00e5 vana vid hot om v\u00e5ld, det finns djupt rotat i v\u00e5ra strukturer. Det kan g\u00f6ra att vi tar hatet h\u00e5rdare men det kan ocks\u00e5 funka tv\u00e4rtom; att den som \u00e4r van vid hat l\u00e4ttare kan skaka av sig. Men det g\u00e5r inte att s\u00e4ga till n\u00e5gon att \u201ddet d\u00e4r f\u00e5r du t\u00e5la\u201d. Alla ska kunna g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd. Vill jag outa mina tankar, ta debatten, s\u00e5 ska jag kunna g\u00f6ra det. Jag tror att det kommer bli v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att ge generella r\u00e5d. Vi f\u00e5r prata om det, ge varandra tips. Det enda s\u00e4ttet att stoppa hatet \u00e4r dock att i grunden arbeta normutmanande.<\/p><h6>Vad kan jag g\u00f6ra f\u00f6r att hj\u00e4lpa den som har drabbats?<\/h6><p>\u2013 D\u00e4r finns ganska mycket du kan g\u00f6ra. Det beh\u00f6vs s\u00e5 himla lite idag, och de flesta f\u00e5r egentligen inget st\u00f6d alls. Att bara tala om det g\u00f6r mycket. \u201dJag ser vad som h\u00e4nder, jag st\u00f6ttar dig\u201d. Det \u00e4r s\u00e5 viktiga signaler att ge till den utsatte. Att vara tyst, att tycka synd om i tysthet, det ger ju motsatt effekt, upplevelsen att alla tycker att det \u00e4r okej. F\u00f6r att st\u00f6tta den som \u00e4r utsatt kan man ocks\u00e5 ta p\u00e5 sig uppgiften att anm\u00e4la hatet, den som \u00e4r utsatt kanske inte orkar med det sj\u00e4lv just d\u00e5.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-28a8319 elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"28a8319\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-66520cf elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"66520cf\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<h5>Elza Dunkels r\u00e5d<\/h5><ul><li><strong>Du har r\u00e4tt att skydda dig.<\/strong> Om du inte vill l\u00e4sa n\u00e5got hatiskt om dig sj\u00e4lv ska du inte beh\u00f6va l\u00e4sa det.<\/li><li><strong>Du har r\u00e4tt att l\u00e4sa.<\/strong> En del finner det otryggt att inte l\u00e4sa. Men dessa personer ska \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 r\u00e5d och st\u00f6d att hantera det l\u00e4sta.<\/li><li><strong>Ta hj\u00e4lp n\u00e4r det h\u00e4nder.<\/strong> L\u00e5t n\u00e5gon screena mejlen \u00e5t dig. Trots att det \u00e4r opraktiskt att inte ha tillg\u00e5ng till mejlen. Hitta l\u00f6sningar.<\/li><li><strong>St\u00f6tta andra.<\/strong> Visa att vi \u00e4r fler som tar sm\u00e4llen. Hitta s\u00e4tt att vara fler, organisera er.<\/li><li><strong>Se till att inte vara den som sj\u00e4lv sprider hat vidare.<\/strong> Det finns stor risk att m\u00e5nga av oss bidrar till ett hotfyllt klimat. Minimera det.<\/li><\/ul>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5 hanterar du n\u00e4thatet Elza Dunkels, internetforskare p\u00e5 Ume\u00e5 universitet, svarar: Vad \u00e4r n\u00e4that? \u2013 Vi kommer nog aldrig ha en enhetlig definition av det. Vi f\u00e5r utg\u00e5 fr\u00e5n den som k\u00e4nner sig utsatt ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga energi p\u00e5 att hitta en gemensam definition av det. Men man kan s\u00e4ga att n\u00e4that \u00e4r hatiska [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":160,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-406","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=406"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":494,"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/406\/revisions\/494"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/160"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/hathot\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}