Att göra en polisanmälan

När ska jag polisanmäla?

Anser du att du har blivit utsatt för ett brott ska du alltid anmäla.

Varför ska jag polisanmäla?

Det är väldigt viktigt, grunden i en anmälan är ju att man signalerar till samhället att något är fel. Tyvärr tror vi att det finns ett stort mörkertal när det gäller brott mot journalister. Att anmäla är viktigt av flera skäl. Anmäler man inte vad som har skett har inte vi från polisens sida någon möjlighet att hjälpa till, och från makthavares sida får de inte upp ögonen för om det behövs mer resurser för att bekämpa någon särskild brottstyp, eller att en särskild grupp personer i samhället behöver mer stöd.

Jag känner inte att det är lönt att polisanmäla, jag tror inte att det leder nånstans. Vad vill du säga till mig?

Man väljer alltid själv om man vill anmäla. Oavsett om anmälan leder någonstans eller inte är det en signal till samhället om att en viss brottstyp kanske ökar och på så sätt uppmärksammas och kanske prioriteras annorlunda av våra beslutsfattare och rättsväsendet i stort. När det gäller till exempel skyddsbehov och personskydd, om brottet är så pass grovt, behövs det en anmälan för att polisen ska initiera ett skyddsbehov över huvud taget. Om ärendet läggs ned kan ändå skyddsbehovet fortfarande kvarstå av polisiära resurser och då behövs en polisanmälan i botten.

Vad ska jag tänka på när jag gör polisanmälan?

Det viktiga är att du inte förringar din egen utsatthet, eller går in i en normaliseringsprocess och tänker att det tillhör jobbet, att det är smällar man får ta. Var tydlig i din anmälan, ”det här har jag råkat ut för”. Tydligheten är extra viktig ur bevisföringssynpunkt.

Vilken typ av bevis vill du att jag kompletterar anmälan med?

All form av stödbevisning som senare kan användas i en rättsprocess är bra. Gärna filmer, skärmdumpar, ljudupptagning eller vittnen. Kort sagt allt som kan stärka din berättelse i en rättsprocess.

Måste jag stå med mitt eget namn på anmälan?

Det beror på. Initialt kan arbetsgivaren stå på polisanmälan. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att man inte kan vara helt anonym i en rättsprocess.

Vad händer när jag har gjort anmälan?

Då går den genom olika slags filter kan man säga. En förundersökningsledare gör en första bedömning där denne tittar på flera saker, bland annat om det inträffade är att betrakta som ett brott, om det finns några misstänkta, hur bevisföringen ser ut. Därefter fattas beslut om en förundersökning ska inledas eller ej. Beroende på vad ärendet gäller kan det skickas vidare till en speciell enhet som utreder en viss typ av brott.

När kan anmälan eller ärendet bli nedlagt?

Det kan finnas många olika orsaker. Bland det vanligaste är att det inte går att binda en misstänkt gärningsperson till brottet. Att det inte finns tillräcklig stödbevisning. Ett annat skäl kan vara att det som har hänt inte är något lagbrott. Det finns många olika kriterier.

Gör det någon skillnad i din bedömning att jag är journalist?

Nej, det gör det inte. Bedömningen av det inträffade är densamma oavsett vad man arbetar med. Men själva utredningen kan ske annorlunda beroende på yrke eller sysselsättning, man kan vara politiker, journalist eller konstnär, då finns det sedan några år tillbaka en särskild indelning gällande personer med samhällsbärande uppdrag. Men det har bara med ärendets handläggning att göra, det inverkar inte på bedömningar eller resurser.

Varför görs den här särskilda indelningen av brott mot bland andra journalister?

För att regering och riksdag har beslutat att några yrkesgrupper anses ha ett särskilt demokratibärande uppdrag. Att dessa yrkesgrupper fritt kan uttrycka sig och fatta beslut utan att på grund av brott behöva undandra sig det offentliga rummet är mycket viktigt och helt bärande i en demokrati. Dessa yrkesgruppers verksamhet lutar sig starkt på våra grundläggande fri- och rättigheter som finns angivna i Regeringsformen och som särskilt tar sikte på meddelarfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Dessa särskilda yrkesgrupper nämns också enskilt i regeringens rapport ”Till det fria ordets försvar”.

Kan jag överklaga beslutet om utredningen av det jag har anmält läggs ned?

Ja, det kan du göra hos polisen. I så fall gör åklagare bedömning om ärendet ska återupptas för bedömning.

Hur fungerar polisensdemokrati- och hatbrottsgrupp?

Dessa grupper finnssedan några år tillbaka på tre platser i landet, i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Grupperna har ett specialuppdrag att särskilt handlägga och utreda brott som rör våra grundläggande demokratiska friheter i Sverige, och även olika former av hatbrott.

Vad är hat- respektive demokratibrott?

Demokratibrott är klara övertramp på våra grundläggande friheter i Sverige, som till exempel meddelarfrihet och yttrandefrihet. När det gäller hatbrott handlar det om motivbilder för grundbrottet, till exempel en misshandel som grundar sig i föreställningar om den utsattes ras, hudfärg, ursprung, religion och sexuella läggning. Dessa är de 5 straffskärpningsgrunderna och dessa gäller alla brott. Sedan finns det två ”rena” hatbrott i lagstiftningen och det är hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

Hur utreds dessa brott i övriga polisregioner?

Man har sagt att det ska finnas en särskild förmåga att utreda den här typen av brott i storstadsregionerna. I övriga regioner ska man ha höjd förmåga. Särskilt fokus ska alltså sättas på att utreda den här typen av brott. Storstadsregionernas demokrati- och hatbrottsgrupper har en stöttande funktion för de övriga polisregionerna, för att ge dem råd i hur de ska hantera ärenden, och stötta deras utveckling och kunskap om de här brottstyperna.