Intresset för Sverige utomlands exploderade i samband med pandemins utbrott under våren 2020. ”Så länge vi har följt Sverigebilden på det här sättet har vi inte sett något liknande,” säger Sofia Bard på Svenska Institutet.
Myndigheten Svenska Institutet ska öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige och skapa ömsesidiga relationer mellan Sverige och andra länder.
Sofia Bard, chef för enheten för Sverigebildsanalys vid Svenska Institutet, presenterade analyser och kartläggningar som myndigheten gör gällande Sverigebilden utomlands vid Fojos konferens Nätverk som metod i informationskriget.
– Vi noterade tidigt förändringar i samtalet om Sverige i samband med Coronapandemin, säger hon.
Den 22 mars publicerade The Guardian en artikel där den svenska coronastrategin lyftes.
– Den etablerade narrativet om Sverige som ett land som valt en annan väg för att hantera coronapandemin. Efter den här artikeln såg vi hur detta spreds väldigt brett. På alla de tolv språk som vi följde fanns narrativet att Sverige sticker ut genom att ha valt en annan väg, säger Sofia Bard.
– Så länge SI har följt Sverigebilden på det här sättet har vi inte sett något liknande. Samtalet tog verkligen fart och det trängde ut allt annat samtal.
Samma dag som The Guardian publicerade sin artikel, den 22 mars, gick försvarsministern ut och varnade för desinformation i samband med Corona-rapporteringen. Han pekar särskilt ut en artikel som vi ser här som publicerats på den azeriska nyhetssajten Haqqin.az den 17 mars.
– Den innehöll en rad felaktigheter och var dessutom illustrerad av en bild som inte var tagen under pandemin. Vi såg direkt att det här var en artikel som spreds väldigt snabbt, säger Sofia Bard.
SI har i uppdrag att fånga upp tendenser när det gäller information som sprids om Sverige. För att göra det följer myndigheten sociala medier och de största nyhetsmedierna i de länder som bevakas med speciella verktyg som har laddats med olika söksträngar.
– Vi genomför studier där vi tittar på hur Sverigebilden ser ut i olika målgrupper, i olika länder och inom olika tematiker och följer andras studier, säger Sofia Bard.
När det gällde rapporteringen om Sveriges coronastrategi bedömdes den till en början vara neutral och redogörande.
– Vi gjorde bedömningen att mycket verkade vara faktabaserat, men vi såg också att rapporteringen ibland var väldigt spetsig. Texten kanske var neutral, men bilden och rubriken gjorde att helhetsintrycket, eller det första intrycket, blev negativt.
Under våren 2020 publicerades det tusentals artiklar om Sverige på det här coronatemat varje dag. – Man intresserade sig verkligen för vad i det svenska samhället som hade möjliggjort den annorlunda strategin. Och det rapporterades om det höga förtroende som finns mellan medborgare och myndigheter respektive myndigheter och regering i Sverige, säger Sofia Bard som också såg missförstånd om Sverige etableras, till exempel att syftet med Sveriges strategi var att uppnå flockimmunitet.
I slutet av april var det polariserat i rapporteringen om Sveriges hantering av coronapandemin. Den 29 april uttalade WHO att Sveriges strategi eventuellt kan vara en modell för andra länder – och dagen efter twittrade USA:s president Donald Trump om Sverige och jämförde dödstalen med de nordiska grannländernas. Det satte fart på intresset för Sverige igen.
– Vi vet sedan tidigare att när Donald Trump twittrar så får det stort genomslag, säger Sofia Bard.
I slutet av maj gjorde SI för första gången bedömningen att rapporteringen om Sverige var mer negativ än neutral, detta efter att först ha gjort en bedömning på de olika språken och sedan en helhetsbedömning.
– Innan såg vi självklart att enskilda artiklar kunde vara negativa eller mycket negativa, och även enskilda språk. På italienska var det exempelvis under vissa perioder mycket negativt.
– I vissa länder har vi kunnat se att Sverige ibland används som ett slagträ i en inrikespolitisk debatt. Och rapporteringen kring corona faller bitvis in i det redan existerande narrativet om Sverige.
Den negativa rapporteringen sammanföll med att Sverige under några dagar i maj hade högst dödsfall per capita i Europa.
Under sommaren rapporterades det något mindre om Sverige och coronapandemin, men intresset fanns kvar, det handlade bland annat om hur de nordiska länderna agerade mot varandra.
Utrikeskorrar har bevakat coronautvecklingen i Sverige intensivt. Ett exempel på det är ett uttalande som statsepidemiolog Anders Tegnell gjorde i Ekot på morgonen den 3 juni. Uttalandet beskrevs som att han erkände att den svenska strategin hade misslyckats och spreds snabbt i internationell press. Anders Tegnell hade vid det här laget en plattform att nå ut och han tillbakavisade detta samma dag och menade att ha blivit felciterad.
Den tredje mest delade artikeln om Sverige och pandemin på engelska
– Den spreds otroligt fort. Den hade en uppseendeväckande bild som kom i ett sammanhang där man internationellt pratade om att lyfta lockdowns.
Fokus i rapporteringen generellt är huruvida ”lockdown” är rätt strategi. Sverige utgör referenspunkt i den rapporteringen. Hur gick det för Sverige med skolorna? Hur gick det för Sverige med ekonomin? Sverige står som modell för det ”alternativa sättet att hantera pandemin”.
Under början av hösten såg SI en mer positiv rapportering om Sverige kopplat till pandemin.
– Det följer så klart den mer positiva utveckling som vi såg då i Sverige med smittspridning. I flera länder beskrivs vägvalet nu mer positivt och som ett mer långsiktigt hållbart alternativ. Det rapporterades också om att Sveriges hantering och restriktioner har varit mer konsekventa under pandemin, säger Sofia Bard.
Sofia Bard poängterar att studien är gjord bland en uppkopplad allmänhet i andra länder:
– Den säger inte så mycket om vad andra målgrupper tycker om Sverige. Det finns folk där ute som aldrig nås av information om Sverige och de finns andra som tar del av långt mycket mer information än den här målgruppen.
I november ökade smittspridningen snabbt i Sverige igen och det syntes i den internationella rapporteringen om Sverige.
– Vi är inte igenom pandemin och det är fortfarande för tidigt att säga hur världen kommer att se ut, och det är fortfarande för tidigt att säga hur den här situationen kommer att påverka bilden av Sverige på sikt. Vi tror att det fortsatt blir viktigt att följa utvecklingen för att kunna ta fram kunskap för ett insiktsdrivet Sverigefrämjande, säger Sofia Bard.