Omstridd teologisk doktorsavhandling rönte stor medial uppmärksamhet.
Andreas Jahrehorn Önnerfors
Sällan har ett akademiskt avhandlingsprojekt rönt så stor medial uppmärksamhet som Sameh Egyptsons teologiska doktorsavhandling ”Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige” (2023) i kyrko- och missionsstudier. I en artikelserie för DN har Niklas Orrenius belyst olika aspekter som har gjort avhandlingen till ett kuriosum med ett flertal problematiska dimensioner, speciellt för dem som utpekas som medlemmar och representanter för muslimska brödraskapet i Sverige. Sydsvenskans Moa Berglöf menade att avhandlingen inte borde ha släppts fram. Victor Malm på Expressen konstaterade att Egyptson godkänts, men att striden kommer att fortsätta. Tillsammans med ett dussintal journalister besökte Faktajouren disputationsakten vid Lunds universitet den 10/2 2023.
Under ett drygt decennium har Egyptson varit ett sanningsvittne för den del av svensk opinion som anser att Sverige generellt och delar av dess civilsamhälle specifikt är infiltrerat av islamistiska krafter. Vissa menar att denna infiltration är en påverkansstrategi som den svenska politiska eliten antingen medvetet eller omedvetet har understött. Dessa tankar resonerar med konspirationsteorin om ”Eurabia”, att kontinenten är utsatt för ett planerat islamistiskt maktövertagande i maskopi med inhemska aktörer. Andra ser sig oskäligt utpekade av Egyptson eller av dem som använder sig av hans forskning och andra av hans skrifter. Vissa av de slutsatser som dragits når onekligen en bottennivå av kvalité.
Tillsammans med ett dussintal journalister besökte Faktajouren disputationsakten vid Lunds universitet den 10/2 2023. Ämnet i den svenska debatten är inte bara intressant i sig och ett rikhaltigt fält för möjlig informationspåverkan utan reser frågor hur akademisk kunskap kan och skall granskas. Det händer faktiskt då och då att avhandlingar i Sverige underkänns, inte mindre än fjorton i perioden 1984–2003. I början av seklet var Lunds universitet i hetluften när två kontroversiella avhandlingar lades fram. I den ena dömdes naturvetenskapen och evolutionsläran ut och datavetenskapen framställdes som ett sätt att skapa en Illuminatstyrd Matrix. I den andra avhandlingen påstods det att svensk inredningsdesign kommunicerade läran om den rena ariska rasen. Så nu var det dags igen för en avhandling i gränsmarkerna av vetenskaplighet. För den svenska journalistiken och allmänheten är det viktigt att förstå hur vetenskaplig kunskap formas och prövas, hur forskning är ett lärande system och sällan låser sig vid en enda fastställd sanning. Men går det ens att kvalitetsgranska en avhandling på omkring 740 sidor med cirka 1600 fotnoter?
Faktajouren stod längst fram i kön när dörrarna öppnades vid LUX aula på Lunds universitet. Det är sällan som en disputationsakt drar en skara på flera hundra personer och ett dussintal journalister från riksmedierna. Personskyddet var starkt och ordningsvakter inkallade. Majoriteten av de närvarande verkade tillhöra klientelen av redan frälsta för vilken disputationen i det närmaste i sig var en bekräftelse på åsikterna om islams/islamismens negativa påverkan på det svenska samhället. Kända ansikten från den svenska anti-muslimska miljön var representerade. Möjligtvis infann de sig för att se sin sanning bekräftad av universitetets kvalitetsstämpel.
Opponenten Khaled Salih gjorde ett gediget arbete med att presentera och diskutera avhandlingen ur olika aspekter. Svagheterna som lyftes fram berörde mest vetenskapliga utgångspunkter, terminologi och tolkningar av arabiska begrepp och deras översättningar. Opponenten menade att både den studerade organisationen och avhandlingen kan liknas vid en ”kluge”, en ”patched-together solution to a problem – a jury-rig assembled from whatever materials are at hand” (”sammanfogad lösning på ett problem – en spontan koppling sammansatt av vilket material som helst”). Respondenten (avhandlingens författare) sade sig å sin sida ha lagt ett pussel och menar att han svarade på sin centrala forskningsfråga: att Svenska Islamiska Förbundet utgör Muslimska Brödraskapets svenska gren. Med all säkerhet kommer denna slutsats och avhandlingen i sig sysselsätta den svenska debatten i framtiden. Ledamöterna i fakultetens betygsnämnd framförde delvis hård kritik som ifrågasatte avhandlingens vetenskapliga bas och hantverk och kritiserade hanteringen av avhandlingens källor. I den efterföljande diskussionen ur auditoriet klargjordes att Egyptson felaktigt utpekat medlemmar vars personliga säkerhet och liv kan äventyras vilket reser stora frågor om det etiska ansvaret. När disputationstiden började närma sig historiska fyra timmar började betygsnämndens tålamod tryta. Ytterligare två timmar senare kom resultatet om att avhandlingen godkändes med minsta möjliga marginal och därmed radar sig in i Lunds universitets kuriosakabinett av kontroversiell kunskap.