Kriget och klimatet
Hur förändras klimatrapporteringen av kriget?
Kriget i Ukraina visar hur tätt sammanvävda klimat-, energi- och ekonomifrågorna är. Men hur förändras klimatrapportering av kriget? Vi har samlat källor för journalister som vill bevaka klimatfrågan i skuggan av kriget och lära sig mer om hur man kan faktagranska olika klimatpåståenden.
Några veckor efter Rysslands invasion av Ukraina ordnade klimatjournalistnätverket Covering Climate Now en extrainsatt workshop för att ge handfasta tips till journalister som bevakar klimatet. Covering Climate Now är ett globalt nätverk som stöttar journalister som vill rapportera om klimatet.
Den 15 mars samlade Mark Hertsgaard, miljökorrespondent för The Nation och vd för Covering Climate Now, journalisterna Naomi Klein, Sammy Roth och Nathaniel Bullard för en diskussion om hur vi kan rapportera om klimatfrågan mitt under brinnande krig.
De är överens om att kriget i allra högsta grad är kopplat till frågor som är centrala för journalister som bevakar klimatet. Och principerna för bevakningen lika gamla som journalistiken.
- Tipsen för att göra bra klimatjournalistik om och under kriget kan i korthet sammanfattas med:
Följ pengarna - Belys orättvisorna
- Berätta om det som händer i ett historiskt ljus
Sammy Roth, energireporter för Los Angeles Times, menar att berättelsen om Ukraina är en berättelse om klimatet eftersom allt är en berättelse om klimatet.
Hans text med samma namn tar sin utgångspunkt i energiindustrin och att kampen just nu står mellan att göra västvärlden oberoende från rysk olja och gas genom att satsa på förnybar energi eller genom borra efter mer olja.
På ena sidan står EU med sitt pågående arbete med en strategi för att accelerera utbyggnaden av solenergi, förnybar vätgas och satsningar på energieffektivisering. På den andra USA, där starka republikanska röster höjs för att borra efter mer olja i samma anda som Sarah Palins ”drill baby drill” under presidentvalet 2008.
Samma republikanska krafter med ekonomiska intressen i olje- och kolindustrin har fått John Bidens kandidat till den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Sarah Bloom Raskin, att dra tillbaka sin kandidatur efter vad hon kallar ”obevekliga attacker från särintressen”, efter att ha väckt frågan om hur existerande finansiella instrument kan användas för en snabb klimatomställning.
Mark Hertsgaard undrar hur Sammy Roth brukar gå till väga för att sälja in sina klimattexter till sin redaktör och till den övriga redaktionen.
–Jag frågade aldrig. Jag började bara skriva och gjorde det bra.
Sammy Roth menar att framgångsreceptet är att skriva berättelser läsarna känner igen sig i och lägga till expertis.
– Börja bara göra det. Och om du gör det bra kommer andra på redaktionen att haka på.
Naomi Klein är medieforskare och senior korrespondent för The Intercept.
Hon menar att vi behöver berätta om vilka ekonomiska intressen som ligger bakom berättelserna om kriget och klimatet.
– Att säga att vi stöttar Ukraina genom att öppna nya gas- och oljereserver är bara gas- och oljeindustrins PR-avdelningar som säger att ”nu har ni möjligheten att vara the good guys”. Men egentligen handlar det bara om att priset på olja och gas stigit så mycket att det blivit mycket mer lönsamt att bedriva den verksamheten.
Ett sätt att bevaka kriget och klimatet är genom att göra historiska återblickar, menar hon.
– En av de saker journalister kan göra i situationer som denna är att inse att vid tillfällen som nu när saker är osäkra och förvirrande finns det en större aptit på att läsa mer om vår historia. Det finns ett fruktansvärt talesätt att krig är hur amerikaner lär sig geografi. Det är också så de lär sig historia.
Under Irak-kriget skenade också priset på olja vilket gjorde nya verksamheter lönsamma.
– En stor del av Putins olja är inte lönsam att utvinna för mindre än 80 dollar fatet, eftersom den ligger under Arktis. Så höga priser öppnar för ny gas- och oljeutvinning. Vi måste beskriva hur det hänger ihop också.
Men vi behöver också blicka ännu längre tillbaka i tiden för att se hur krig och energikriser alltid hängt samman.
– Det var en energikris under andra världskriget eftersom de allierade behövde använda olja till militären.
Och precis som under andra världskriget behöver vi också nu prata om ransonering, framför allt för dem som konsumerar mest. Att konsumera mindre är det enda som kan hjälpa Ukraina på kort sikt, menar Naomi Klein.
– Ingen gillar att prata om ransonering, men ärligt talat, när vi pratar om energi under ett krig är det oärligt att inte prata om att konsumera mindre, för det är det enda som omedelbart har en påverkan på den här konflikten. Frågan är om vi under den här väldigt akuta humanitära krisen kommer att konsumera mindre olja? säger Naomi Klein.
Och hon menar att svaret på hur vi ska bevaka den här krisen är det samma som alltid.
– Det handlar om att sätta saker i ett sammanhang och att inte svepas med i de enkla krigsnarrativen om hjältar och skurkar som olje- och gasindustrin spelar på för sina egna syften och som har väldigt lite att göra med Ukraina.
– Jag tror att ibland måste vi bevaka frågan genom att säga att det som maskeras som en seriös debatt om energisäkerhet bara är ett sätt att snabbt sno åt sig pengar.
Vilka verktyg behöver då journalister för att förstå de nya ekonomiska utmaningarna energisektorn står inför?
Vi behöver inse att det behövs hundratals biljoner dollar för att bygga saker, vare sig det handlar om nya gasledningar eller förnybara energikällor, menar han.
– Det kommer att kräva att samhället bestämmer om politiskt komplexa frågor som vem som kommer att bygga vad och var.
I praktiken kan det innebära att granska lokala konflikter om tillstånd för solpaneler på taken eller bergvärme i trädgårdarna. Men också granska vem som har råd att betala för energi i framtiden och på vilka sätt vi som konsumenter kommer att betala för den.
Nathaniel Bullard menar att vi behöver förstå de ekonomiska villkoren för gamla respektive nya energikällor.
– Idag plockar vi upp ämnen ur marken, olja och gas, för att elda dem. Det behöver inte särskilt mycket kapital initialt, men innebär en långsiktig, kontinuerlig kostnad. I framtiden kommer vi att använda oss av vind och sol, som i princip innebär det motsatta. Nästan alla kostnader kommer direkt. Men sedan drivs anläggningarna med en väldigt låg kostnad, ibland under relativt lång tid.
Vi behöver också beskriva de ekonomiska ojämlikheterna och vad de får för konsekvenser i människors vardag.
– Människor med lägre inkomster betalar proportionerligt mer för energi så de här sakerna betyder proportionerligt mer för dem när de ändras på marginalen.
Hela seminariet går att se i efterhand här:
War, Oil and Crimes – Reporting the New Climate Story
Den bortglömda klimatlösningen
Den 17 februari, bara en vecka före Rysslands invasion av Ukraina, höll Covering Climate Now ett seminarium för journalister inför den kommande IPCC-rapporten den 28 februari.
På seminariet konstaterades att journalister missat en viktig nyhet i den senaste IPCC-rapporten som släpptes i augusti förra året.
Tidigare har den samlade forskningen trott att det kommer att ta lång tid innan temperaturerna stabiliseras även om koldioxidutsläppen skulle upphöra. Det scenariot har inte tagit med i beräkningen att de naturliga kolsänkorna; havet, skogen och annan växtlighet, kommer att fortsätta absorbera koldioxid, även om deras förmåga att ta upp koldioxid minskar med stigande temperaturer.
Förklaringen till varför den nya insikten inte blev mer uppmärksammad kan ha legat i att vetenskapsmän inte alltid inser vad alla andra inte vet, menar Mark Hertsgaard, från Covering Climate Now.
Men den förändrar hur vi berättar om klimatet.
– Jag tycker verkligen att det här är ett paradigmskifte inom klimatvetenskapen. Det säger jag, som bevakat klimatet i 30 år nu. Vi har hela tiden sett det som något vi inte kan lösa. Men nu ser vi at vi kan stanna av uppvärmningen inom tre år när vi uppnått nollutsläpp. Och det betyder att vi inte är dödsdömda. Det förändrar psykologin, politiken och våra policies, säger Mark Hertsgaard.
IPCC-rapporten den 28 februari hamnade till stora delar i medieskugga efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari, men hela samtalet och en genomgång av vad de nya forskningsresultaten innebär går att se i efterhand här: The best climate scicence you never heard of.