\u00c4ven jordbrukarna m\u00e5ste l\u00e4gga manken till i klimatkampen och d\u00e5 kommer det inte att r\u00e4cka med att minska konstg\u00f6dslet. Jorden \u00e4r en av naturens b\u00e4sta lagrare av kol men varje g\u00e5ng en bonde pl\u00f6jer, river det upp jordlagret och sl\u00e4pper ut koldioxid. Nu h\u00e5ller nya metoder p\u00e5 att pr\u00f6vas ut f\u00f6r hur jordbrukare kan maximera lagrande av kol utan att d\u00e4rf\u00f6r sluta odla.<\/p>\n
Trots att kolinlagring \u00e4r relativt obekant finns redan p\u00e5g\u00e5ende projekt i flera europeiska l\u00e4nder<\/a>, \u00e4ven i Sverige. Svensk Kolinlagring<\/a> heter det svenska projektet<\/a> d\u00e4r fyra storf\u00f6retag tillsammans med Svenska Lantbruksuniversitetet under f\u00f6rs\u00f6ks\u00e5ret 2020 st\u00f6ttat 14 lantbruk \u00f6ver hela landet utom Norrland, att \u00f6ka kolet i marken.<\/p>\n Det handlar exempelvis om att inte bearbeta marken mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt, att h\u00e5lla marken bevuxen s\u00e5 stor del av \u00e5ret som m\u00f6jligt och att underh\u00e5lla ett sunt mark-ekosystem. Kolinlagring har noggrant utretts av EU-kommissionen som s\u00e4tter stora f\u00f6rhoppningar till nya klimatv\u00e4nliga s\u00e4tt att odla f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e4sta fas finns ett f\u00f6rslag att skapa kolkrediter<\/strong> som lantbrukarna kan s\u00e4lja. I n\u00e4ringslivet finns en stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 alla slag av \u201dgr\u00f6na\u201d initiativ, inte minst kolkrediter. I USA k\u00f6pte till exempel datorj\u00e4tten Microsoft 200 000 kolkrediter<\/a> fr\u00e5n jordbruket \u00e5r 2020. Egentligen hade bolaget planerat att k\u00f6pa totalt 5 miljoner kolkrediter. Problemen visade sig dock snabbt, det var sv\u00e5rt att k\u00e4nna sig trygg med klimatnyttan i jordbrukarnas \u00e5tg\u00e4rder. EU:s jordbrukspolitik har blivit mer och mer nationaliserad p\u00e5 det senaste decenniet. F\u00f6r huvudparten av denna budgetperiod (\u00e5r 2023-2027) \u00f6verl\u00e5ts f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5t medlemsl\u00e4nderna att sj\u00e4lva f\u00f6rdela det europeiska jordbruksst\u00f6det. F\u00f6rst m\u00e5ste dock varje EU-land l\u00e4mna in en strategisk plan<\/a> d\u00e4r man visar hur pengarna ska anv\u00e4ndas. Bland de m\u00e5nga villkor som EU-l\u00e4nderna m\u00e5ste leva upp till \u00e4r att 25 procent av st\u00f6det ska g\u00e5 till \u201deko-insatser\u201d och f\u00f6r landsbygdsst\u00f6det g\u00e4ller 35 procent.<\/p>\n
\nK\u00f6pare skulle till exempel kunna vara st\u00f6rre f\u00f6retag inom livsmedelsindustrin som beh\u00f6ver minska sitt CO2-avtryck. Eller varf\u00f6r inte privatpersoner som handlar p\u00e5 \u201dbondens marknad\u201d eller vid g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljning?<\/p>\n
\nD\u00e4r kan EU g\u00f6ra en insats f\u00f6r p\u00e5litliga kolkrediter, anser EU-kommissionen, genom att utveckla bra metoder f\u00f6r att utv\u00e4rdera klimatnyttan.<\/p>\n