{"id":2326,"date":"2021-11-30T09:45:50","date_gmt":"2021-11-30T09:45:50","guid":{"rendered":"https:\/\/eu-kollen.se\/?p=2312"},"modified":"2025-02-24T11:29:30","modified_gmt":"2025-02-24T10:29:30","slug":"jorden-vi-arvde-marken-den-grona","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/eu\/jorden-vi-arvde-marken-den-grona\/","title":{"rendered":"Jorden vi \u00e4rvde \u2013 marken den gr\u00f6na"},"content":{"rendered":"\n<p>Under v\u00e5ra f\u00f6tter finns 25 procent av jordklotets biologiska m\u00e5ngfald, en materia som ger oss 95 procent av vad vi \u00e4ter.<\/p>\n\n\n\n<p>Men marken f\u00f6rst\u00f6rs numera i en allt snabbare takt. Bebyggelse och v\u00e4gn\u00e4t breder ut sig, torka eller f\u00f6rsaltning g\u00f6r \u00f6ken av bevuxen mark, kemikalier f\u00f6rgiftar jorden och erosion spolar iv\u00e4g jordlagren. Varje \u00e5r g\u00e5r cirka 500 \u2013 1 000 kvadratkilometer mark i Europa f\u00f6rlorat. Dessutom uppskattas 60-70 procent av jorden vara i d\u00e5ligt skick.<\/p>\n\n\n\n<p>Jord nyproduceras oerh\u00f6rt l\u00e5ngsamt och ska d\u00e4rf\u00f6r betraktas som en icke-f\u00f6rnybar k\u00e4lla. Det \u00e4r inte bara en milj\u00f6fr\u00e5ga, det g\u00e4ller klimatet ocks\u00e5 eftersom marken binder tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket kol som atmosf\u00e4ren, fyra g\u00e5nger s\u00e5 mycket som all flora och fauna tillsammans.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett initiativ fr\u00e5n EU-kommissionen 2021 g\u00e5r ut p\u00e5 att fokusera p\u00e5 mark s\u00e5som en resurs vi har begr\u00e4nsat av.<\/p>\n\n\n\n<p>Mark \u00e4r visserligen redan reglerat p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Vem som \u00e4ger mark \u00e4r noga registrerat.<\/li>\n\n\n\n<li>Anv\u00e4ndandet av mark regleras (skog, jordbruk, bygglov, strandskydd).<\/li>\n\n\n\n<li>Jorden analyseras f\u00f6r sina kvaliteter, g\u00f6dslas eller skyddas f\u00f6r utsl\u00e4pp.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Men hur resursen mark p\u00e5verkas i sin helhet av dessa myllrande aktiviteter, har vi lite tappat greppet om.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Sedan \u00e5r 2000 har m\u00e4ngden bebyggd mark \u00f6kat kraftigt i Europa p\u00e5 naturens bekostnad.<\/strong> N\u00e5gra av EUs t\u00e4tbefolkade l\u00e4nder har inf\u00f6rt m\u00e5l f\u00f6r att h\u00e5lla tillbaka den utvecklingen (Benelux, Frankrike och Tyskland) men dessa m\u00e5l \u00e4r frivilliga och f\u00e5r ofta st\u00e5 tillbaka n\u00e4r de krockar med l\u00f6nsamheten i att bygga nytt och bygga st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e5 EU-l\u00e4nder har formulerat en sammanh\u00e5llen policy f\u00f6r mark. Sverige med sina 16 ambiti\u00f6sa nationella milj\u00f6m\u00e5l n\u00e4mner till exempel enbart jordbruksmark som skyddsv\u00e4rd. EU har f\u00f6r egen del haft en markstrategi sedan 2006 men den \u00e4r spretig och har gett f\u00e5 resultat.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/environment\/system\/files\/2021-11\/SWD_2021_323_1_EN_autre_document_travail_service_part1_v3.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Den sk\u00e4rpta markstrategi<\/a> som EU-kommissionen tog fram vintern 2021 utg\u00e5r allts\u00e5 fr\u00e5n mark som \u00e4ndlig resurs. Strategin ges ett brett syfte: Att skydda, att \u00e5terst\u00e4lla, att \u00f6vervaka och h\u00e5llbart anv\u00e4nda den resurs som jord utg\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5len \u00e4r ambiti\u00f6sa: \u00c5r 2050 ska EUs jordar \u00f6verlag ha \u00e5terst\u00e4llts till h\u00e4lsosamt skick och <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/environment\/integration\/research\/newsalert\/pdf\/no_net_land_take_by_2050_FB14_en.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ingen mer mark ska ha g\u00e5tt f\u00f6rlorad<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Det sistn\u00e4mnda m\u00e5let l\u00e4r bli kontroversiellt \u2013 potentiellt m\u00e5ste d\u00e5 EU-l\u00e4nder uppmanas att avst\u00e5 fr\u00e5n att bygga bost\u00e4der eller v\u00e4gar f\u00f6r att bevara or\u00f6rd mark s\u00e5 att den kan forts\u00e4tta g\u00f6ra tj\u00e4nst som hem f\u00f6r biologiska ekosystem.<\/p>\n\n\n\n<p>Strategin tar upp som t\u00e4nkta \u00e5tg\u00e4rder s\u00e5v\u00e4l tvingande lagstiftning som frivillighet, bidrag som incitament och forskning f\u00f6r att st\u00e4rka kunskapen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett nytt inslag handlar om att ta till vara uppgr\u00e4vd och bortforslad jord \u2013 s\u00e5dan som regelm\u00e4ssigt k\u00f6rs bort efter byggen och fr\u00e5n industrier. Den ska behandlas och regleras som avfall.<\/p>\n\n\n\n<p>Att inf\u00f6ra pass f\u00f6r jord, \u00e4r ett annat f\u00f6rslag. Dels ska uppgr\u00e4vd mark som forslas till ett annat EU-land f\u00f6r deponering \u00e5tf\u00f6ljas av ett dokument om vad jorden inneh\u00e5ller (eventuella milj\u00f6gfter, osv). Dels vill EU-kommissionen g\u00e4rna sprida ett belgiskt\/nederl\u00e4ndskt f\u00f6rs\u00f6k att introducera h\u00e4lsointyg f\u00f6r jord i jordbrukssektorn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rest\u00e4ll er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsomr\u00e5den eller v\u00e4gar\u2026 Detta \u00e4r faktiskt n\u00e4sta klimatinsats som EU-kommissionen f\u00f6rv\u00e4ntar sig av oss \u2013 att skydda or\u00f6rd mark f\u00f6r klimatet och ekosystemens skull.<\/p>\n","protected":false},"author":18,"featured_media":2407,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-2326","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/18"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2326"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5048,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2326\/revisions\/5048"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2407"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}