Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog h\u00e5rt p\u00e5 framf\u00f6r allt de sydeuropeiska l\u00e4nderna i EU. L\u00f6ntagare, pension\u00e4rer och offentliganst\u00e4llda fick b\u00e4ra den tyngsta b\u00f6rdan n\u00e4r land efter land skar ner p\u00e5 sina utgifter till pensioner, l\u00e4rarl\u00f6ner och A-kassa. S\u00e5 s\u00e5g bakgrunden ut till ett f\u00f6rslag i mars 2017 om att EU skulle skapa en \u201dsocial pelare.\u201d Bankerna hade r\u00e4ddats under krisen f\u00f6r att finanssystemet inte skulle kollapsa. Nu m\u00e5ste det vara vanliga m\u00e4nniskors tur.<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n Sverige kom dock protester fr\u00e5n alla politiska partier, fr\u00e5n h\u00f6ger och fr\u00e5n v\u00e4nster, som enades i en stark \u00f6vertygelse att EU inte borde l\u00e4gga sig i sociala fr\u00e5gor. Svenskar fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l fack som arbetsgivare, fr\u00e5n politiska partier och organisationer lobbyade d\u00e4rf\u00f6r entr\u00e4get EU-kommissionen att l\u00e5ta bli l\u00f6nefr\u00e5gorna.<\/p>\n\n\n\n De svenska argumenten var starka. Statistiken visar att n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r l\u00e4nder som har lagstadgad minimil\u00f6n (22 EU-l\u00e4nder) med dem som har avtalsmodellen (sex l\u00e4nder) \u00e4r l\u00e4gstal\u00f6nen h\u00f6gre f\u00f6r avtalsl\u00e4nderna, l\u00f6neklyftorna \u00e4r inte lika breda och strejkerna betydligt f\u00e4rre. Den svenska modellen \u00e4r en vinnare, helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n Emellertid lobbyade fackf\u00f6rbund fr\u00e5n de flesta andra EU-l\u00e4nder lika envist F\u00d6R ett lagf\u00f6rslag<\/a> om l\u00e4gstal\u00f6ner i Europa som kunde hj\u00e4lpa dem att f\u00e5 upp l\u00f6neniv\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e4rskilt orolig var man f\u00f6r att \u201den l\u00f6n att leva p\u00e5\u201d var ett m\u00e5l i den sociala pelaren<\/a>. Svenska fack ser f\u00f6rst\u00e5s g\u00e4rna att alla l\u00f6ntagare ha en l\u00f6n att leva p\u00e5 men inte att det sker via lag, utan vill forts\u00e4tta att l\u00f6sa l\u00f6nefr\u00e5gor i kollektivavtal.<\/p>\n\n\n\n