{"id":2008,"date":"2020-06-30T16:19:12","date_gmt":"2020-06-30T16:19:12","guid":{"rendered":"https:\/\/eu-kollen.se\/?p=2008"},"modified":"2025-02-24T11:40:59","modified_gmt":"2025-02-24T10:40:59","slug":"eu-och-corona-del-2-miljardregnet-som-kan-forandra-eu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/eu\/eu-och-corona-del-2-miljardregnet-som-kan-forandra-eu\/","title":{"rendered":"Pandemin och miljardregnet \u00f6ver EU"},"content":{"rendered":"\n

I slutet av mars 2020 n\u00e4r Italien och Spanien k\u00e4mpade mot vad som verkade vara en \u00f6verm\u00e4ktig fiende i covid19 utbrast ett m\u00e4ktigt gr\u00e4l mellan EU-ledarna. Det skedde \u00f6ver sk\u00e4rm, som snabbt blev brukligt under pandemin, men var inte mindre v\u00e5ldsamt f\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ena sidan stod en rasande italiensk premi\u00e4rminister, Giuseppe Conte \u2013 st\u00f6dd av minst nio l\u00e4nder med Spanien och Frankrike i f\u00f6rsta ledet. I andra ringh\u00f6rnan befann sig paret Rutte (Mark) och Merkel (Angela), regeringschefer f\u00f6r respektive Nederl\u00e4nderna och Tyskland.<\/p>\n\n\n\n

Gr\u00e4let handlade om pengar f\u00f6r att klara krisen. De flesta l\u00e4nder hade valt att st\u00e4nga ned hela samh\u00e4llet f\u00f6r att minska smittspridningen. N\u00e4ringslivet stod i princip stilla \u00f6verallt. En djup ekonomisk kris med konkurser och miljoner arbetsl\u00f6sa hotade.<\/p>\n\n\n\n

\u201dNi kan ju alltid l\u00e5na,\u201d sa Merkel och Rutte.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 klev de rakt in i en puttrande surdeg som skapat sp\u00e4nningar i EU sedan den globala finanskrisen \u00e5ren 2008-2015. EU insisterade den g\u00e5ngen, p\u00e5 tyskt krav, att den krisen bara kunde l\u00f6sas genom \u00e5tstramningar. Grekland, Spanien och Portugal fick g\u00f6ra nedsk\u00e4rningar p\u00e5 skolor, A-kassor, \u00e4ldreomsorg, sjukhus och allt de kunde hitta. Grekland fick s\u00e4lja ut statliga bolag, hamnar och flygplatser.
Men i mars 2020 sa Sydeuropa samf\u00e4llt nej till en upprepning av den behandlingen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Lite \u00f6verraskande fick Rutte och Merkel denna g\u00e5ng inte medh\u00e5ll i sina heml\u00e4nder f\u00f6r att tufft ha f\u00f6rsvarat sina skattebetalares pengar. Det uppfattades som brist p\u00e5 medk\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n

Merkel och Rutte fick ocks\u00e5 mothugg fr\u00e5n ekonomer och fr\u00e5n sitt eget n\u00e4ringsliv. EUs inre marknad, p\u00e5pekade dessa, m\u00e5ste kickstartas samtidigt \u00f6verallt f\u00f6r att kunna ta fart igen. Det vore d\u00e5lig ekonomi f\u00f6r alla, om nio sydeuropeiska l\u00e4nder (20 procent av inre marknaden) till\u00e4ts kollapsa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I mitten av maj bytte Tysklands f\u00f6rbundskansler Merkel ov\u00e4ntat fot och f\u00f6reslog tillsammans med den franske presidenten Macron att EU gemensamt skulle l\u00e5na upp till en \u201d\u00e5terh\u00e4mtningsfond\u201d med investeringsbidrag.
Fram steg d\u00e5 \u201dFrugala Fyran,\u201d Sverige, Nederl\u00e4nderna, \u00d6sterrike och Danmark, en allians som brukar k\u00e4mpa f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5g EU-avgift som m\u00f6jligt. De sa nej till att borga f\u00f6r l\u00e5n till andra l\u00e4nder… men de fick ge med sig.<\/p>\n\n\n\n

Mitt i pandemisommaren 2020 n\u00e5dde de 27 l\u00e4nderna en kompromiss, b\u00e5de om en \u201d\u00e5terh\u00e4mtningsfond\u201d<\/a> och om en sju\u00e5rig EU-budget<\/a>.
Pengarna, avgjordes det, m\u00e5ste g\u00e5 till investeringar (inte gamla skulder) och l\u00e4ggas till minst 30 procent p\u00e5 klimatinsatser, 20 procent p\u00e5 digitalt, mottagarl\u00e4nder m\u00e5ste g\u00f6ra strukturreformer och slutligen leva upp till EU-f\u00f6rdragets krav om att vara en r\u00e4ttsstat.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verenskommelsen var radikal p\u00e5 flera s\u00e4tt.<\/strong> I den f\u00f6rra krisen var g\u00e4llande sanning i Europa att varje land m\u00e5ste klara sig sj\u00e4lv. Den h\u00e4r g\u00e5ngen delar alla p\u00e5 risken genom att ta l\u00e5n tillsammans.
Ocks\u00e5 nytt var att EU till\u00e4ts l\u00e5na till utgifter.*<\/p>\n\n\n\n

En tredje \u00f6verenskommelse gick i samma riktning: EU kan till\u00e5tas ta upp nya avgifter f\u00f6r att betala av l\u00e5net (eller skatter, som kritikerna s\u00e4ger). En avgift p\u00e5 icke-\u00e5tervunnen plast \u00e4r redan beslutad och flera andra avgifter planerades, t ex en CO2-avgift p\u00e5 importvaror eller skatt p\u00e5 IT-j\u00e4ttar.<\/p>\n\n\n\n

EU-l\u00e4nderna binder sig allts\u00e5 vid varandra p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt som l\u00e5ntagare av ett gemensamt l\u00e5n. Man planerar dessutom f\u00f6r h\u00e5rdare samordnad krishantering n\u00e4sta g\u00e5ng. I slut\u00e4nden ser det ut som att \u201dmer EU\u201d blir det kvarvarande resultatet av en kris som i starten splittrade EU-l\u00e4nderna s\u00e5 mycket.<\/p>\n\n\n\n

*Fotnot: EU l\u00e5nar egentligen redan men d\u00e5 sm\u00e5 summor enbart i specifikt fastst\u00e4llda syften.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Fakta: MILJARDREGNET<\/strong><\/h5>\n\n\n\n
    \n
  • ECB (centralbanken) \u2013 750 mdr euro – st\u00f6dk\u00f6p av obligationer<\/li>\n\n\n\n
  • ESM (euro-fond) \u2013 240 mdr euro \u2013 n\u00f6dl\u00e5n till corona-utgifter<\/li>\n\n\n\n
  • EIB (EUs investeringsbank) \u2013 60-200 mdr – f\u00f6retagsl\u00e5n<\/li>\n\n\n\n
  • NEXT GENERATION (EU-fond) \u2013 750 mdr euro – h\u00e4lften\/h\u00e4lften st\u00f6d och l\u00e5n till investeringar i klimat, digitalt och beredskap<\/li>\n\n\n\n
  • SURE (EU-fond) \u2013 100 mdr euro – l\u00e5n till arbetsmarknadsst\u00f6d<\/li>\n\n\n\n
  • EU:s 7-\u00e5rsbudget \u2013 1 100 mdr euro<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Coronapandemin har slagit h\u00e5rt mot Europas ekonomi och m\u00e5nga miljarder har letats fram f\u00f6r att lindra sm\u00e4llen. Med pengarna v\u00e4cks ocks\u00e5 fr\u00e5gor om makt och om EU nu \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att vinna mer.<\/p>\n","protected":false},"author":18,"featured_media":3149,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-2008","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2008","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/18"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2008"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2008\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5068,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2008\/revisions\/5068"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3149"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2008"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2008"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2008"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}