2019 blev Greta Thunberg snudd p\u00e5 pionj\u00e4r med sin t\u00e5gresa till Schweiz vilket \u00e4r m\u00e4rkligt eftersom alla europeiska ungdomar p\u00e5 1980-talet tillbringade sommarledigheterna i skramlande t\u00e5gvagnar.
Kanske var det f\u00f6r att flyget i Europa blev s\u00e5 attraktivt under 1990-talet – billigt och utbrett – att t\u00e5gen helt f\u00f6rsvann i bakgrunden.<\/p>\n\n\n\n
En europeisk j\u00e4rnv\u00e4gsmarknad har varit p\u00e5 tal i decennier i EU och resulterat i inte mindre \u00e4n fyra hela paket av lagstiftningar mellan 1995 till 2016. Trots det stod bilen f\u00f6r n\u00e4ra 83 procent av alla persontransporter i Europa \u00e5r 2016 medan bara 7,7 procent var t\u00e5gresor. Av godstrafiken gick 18 procent via t\u00e5g \u2013 vilket kan ha n\u00e5got att g\u00f6ra med att snittfarten f\u00f6r gods p\u00e5 t\u00e5g i Europa \u00e4r snigeltempot 18 kilometer i timmen.<\/p>\n\n\n\n
Nationella (statliga) j\u00e4rnv\u00e4gsbolag har dock satt sig emot att f\u00e5 in privat\u00e4gda rivaler p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ren. M\u00e5nga fackf\u00f6rbund som fruktat att f\u00f6rlora jobb, har bromsat och strejkat mot EU-reformer. Men steg f\u00f6r steg har EU trots allt byggt upp en tjock regelsamling med slutm\u00e5let:\u00a0 En samordnad j\u00e4rnv\u00e4gsmarknad i Europa.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst kom krav p\u00e5 att sl\u00e4ppa in konkurrens i internationell godstrafik, sedan i nationell godstrafik, d\u00e4refter i passagerartrafiken. Licenskrav p\u00e5 lokf\u00f6rare har inf\u00f6rts, krav p\u00e5 t\u00e5gbolagen att se till allm\u00e4nnyttan st\u00e4lls liksom detaljerade krav om hur passagerare ska ers\u00e4ttas vid f\u00f6rseningar. Sommaren 2019 tog en europeisk j\u00e4rnv\u00e4gsbyr\u00e5, ERA<\/a>, \u00f6ver uppgiften att godk\u00e4nna t\u00e5gfordon tekniskt och ur s\u00e4kerhetssynpunkt f\u00f6r hela EU-marknaden.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Thunberg reste till Schweiz 2019 gick det inte att k\u00f6pa t\u00e5gbiljetter till andra europeiska l\u00e4nder p\u00e5 n\u00e4tet. Nu \u00e4r detta l\u00e4tt att ordna med en s\u00f6kning p\u00e5 datorn. Interrail-korten som t\u00e4cker hela Europa<\/a> \u00e4r tillbaka, nu giltiga f\u00f6r alla \u00e5ldrar. 2019 s\u00e5lde SJ bara biljetter inom Sverige, nu erbjuder man hela Europa. <\/a>Passagerarna har vunnit r\u00e4ttigheter som t ex ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rsenade eller inst\u00e4llda t\u00e5g<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Tekniskt \u00e5terst\u00e5r dock mycket arbete innan EU kan s\u00e4gas ha en gemensam j\u00e4rnv\u00e4g. EU-l\u00e4nderna har ofta olika sp\u00e5rbredd,<\/a> kommunikationsmetoder och elf\u00f6rs\u00f6rjning. Det g\u00f6r att t\u00e5g inte alltid kan forts\u00e4tta \u00f6ver en landgr\u00e4ns utan att som minimum loket kopplas bort och ers\u00e4tts med nytt lok och ny personal.<\/p>\n\n\n\n Europeisk j\u00e4rnv\u00e4g opererar med 30 olika signalsystem. \u00c4nd\u00e5 finns ett gemensamt trafikstyrningssystem, ERTMS. Men det \u00e4r dyrt. EU-regler kr\u00e4ver av EU-l\u00e4nderna att de installerar ERTMS men systemet m\u00e5ste inte vara fullt utbyggt f\u00f6rr\u00e4n \u00e5r 2050. \u00c5r 2021 fungerade bara 13 procent av j\u00e4rnv\u00e4gen i Europa med ERTMS.<\/p>\n\n\n\n Svenska Trafikverket hade satt \u00e5r 2035 som m\u00e5l f\u00f6r att ha inf\u00f6rt ERTMS i Sverige men har av brist p\u00e5 pengar skjutit det till tidigast 2040 men troligen senare.<\/a> \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge finns systemet enbart p\u00e5 n\u00e5gra norrl\u00e4ndska str\u00e4ckor men d\u00e4r var faktiskt signalfelen (per bankilometer) cirka fem g\u00e5nger f\u00e4rre under f\u00f6rsta \u00e5ret. Antalet f\u00f6rseningsminuter per t\u00e5gkilometer var sex g\u00e5nger l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n\n