{"id":2749,"date":"2022-03-28T11:31:05","date_gmt":"2022-03-28T11:31:05","guid":{"rendered":"https:\/\/eu-kollen.se\/eukoll2021\/?page_id=2749"},"modified":"2025-02-20T15:56:45","modified_gmt":"2025-02-20T14:56:45","slug":"forsvaret","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/fojo.se\/eu\/forsvaret\/","title":{"rendered":"F\u00f6rsvaret"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

F\u00f6rsvaret<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Kanske f\u00e5r i framtiden den ryske presidenten Putin och amerikanske presidenten Trump dela p\u00e5 \u00e4ran f\u00f6r en europeisk f\u00f6rsvarsunion. F\u00f6rsvarssamarbete har varit fr\u00e4mmande f\u00f6r EU men dessa tv\u00e5 satte fr\u00e5gan i nytt ljus. \nM\u00e5let \u00e4r ett Europa som inte beh\u00f6ver luta sig s\u00e5 tungt p\u00e5 USA f\u00f6r att kunna f\u00f6rsvara sig<\/h5>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Europas f\u00f6rsvar \u00e4r sedan andra v\u00e4rldskrigets slut organiserat i samarbetet Nato tillsammans med USA och Kanada. L\u00e5ngvarig fred – och tryggheten att USA fanns om det beh\u00f6vdes – har emellertid lett till att europeiska l\u00e4nder inte kan s\u00e4gas st\u00e5 p\u00e5 egna ben milit\u00e4rt. Flera EU-l\u00e4nder valde neutralitet ist\u00e4llet f\u00f6r Nato-medlemskap (Cypern, Finland, Irland, Malta, Sverige och \u00d6sterrike).<\/p>

Ett helt nytt politiskt l\u00e4ge uppstod dock efter att Donald Trump som president sagt att USA kanske inte l\u00e4ngre ville st\u00f6tta europeiska l\u00e4nder. Bara n\u00e5gra \u00e5r senare f\u00f6ljdes det av ryske presidenten Putins anfall p\u00e5 grannlandet Ukraina.
Nu fick Nato tv\u00e5 nya medlemsans\u00f6kningar (Finland och Sverige).<\/p>

Den f\u00f6rsta insikten att EU<\/strong> kanske ocks\u00e5 borde \u00e4gna sig \u00e5t f\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet uppstod under 1990-talets krig p\u00e5 Balkan. Europ\u00e9erna lyckades inte f\u00e5 bukt med v\u00e5ldet som upph\u00f6rde f\u00f6rst sedan USA bombat Serbien. Borde inte Europa sj\u00e4lv kunna bevara freden p\u00e5 sin egen kontinent? Planer drogs upp och f\u00f6rs\u00f6k genomf\u00f6rdes men utan att det egentligen omsattes i praktik<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Nato-l\u00e4nderna i Europa (i r\u00f6tt).<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00a0N\u00e5gra fredsbevarande uppdrag utf\u00f6rdes dock i EU-regi under 2000-talet, till exempel i Mali, Kongo, Irak och i Kosovo. Ett EU-land har d\u00e5 tagit ledningen och andra l\u00e4nder bidragit med trupper. EU har ocks\u00e5 genomf\u00f6rt civila missioner i krish\u00e4rdar som t ex Afghanistan (t ex val\u00f6vervakning eller tr\u00e4ning av poliser och jurister).<\/p>

EU la fast sin f\u00f6rsta s\u00e4kerhetsdoktrin<\/a> 2003. Den sa att hoten mot Europa bestod framf\u00f6r allt av massf\u00f6rst\u00f6relsevapen i Mellan\u00f6stern, terrorism och o\u00f6nskad migration. Svaren p\u00e5 dessa borde vara mer handel, bist\u00e5nd och samarbete att framst\u00e5 som en l\u00f6sning. EU:s fredsbevarande trupper bar en olivkvist och en kniv som symbol. Olivkvisten skulle synas f\u00f6rst.<\/p>

Nya tider innebar att EUs andra f\u00f6rsvarsdoktrin<\/a> fr\u00e5n \u00e5r 2016 blev betydligt mer inriktad p\u00e5 milit\u00e4rt f\u00f6rsvar. Rysslands v\u00e4xande aggressivitet och Donald Trumps krav p\u00e5 att Europa tar ansvar f\u00f6r sitt eget f\u00f6rsvar, spelade in. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, migration, energitillg\u00e5ng, handel och bist\u00e5nd var fortfarande viktiga element.<\/p>

EU-ledarna f\u00f6ljde upp sin nya doktrin med att tillsammans f\u00f6rs\u00f6ka fylla de m\u00e5nga luckorna i milit\u00e4r kapacitet, att minska dubbleringar av dessa liksom att \u00e5ta sig rusta upp de nationella f\u00f6rsvaren.<\/p>

I mars 2022 hade Ryssland \u00f6ppnat krig med grannlandet Ukraina. Nu kom n\u00e4sta styrdokument, en strategisk kompass f\u00f6r s\u00e4kerhet<\/a> och d\u00e4r ville EU ta ett kvantspr\u00e5ng mot s\u00e4kerhet.
Nu g\u00e4llde det att ha trupper redo, kunna trygga ocks\u00e5 cyberrymden, livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, energitillg\u00e5ng och andra livsn\u00f6dv\u00e4ndigheter<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\n\t\n\t\n<\/svg>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/path><\/svg>\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t
\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\tPESCO\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Helt centralt i planerna \u00e4r \u201dPesco,\u201d<\/a> en ram f\u00f6r hur EU-l\u00e4nder kan utveckla milit\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5gor tillsammans. Starten skedde i maj 2017 med 17 Pescoprojekt. <\/a>\u00a0Antalet var uppe i 68 stycken \u00e5r 2023. Bland dessa fanns helikoptrar, dr\u00f6nare, utbildning i underr\u00e4ttelseverksamhet, cyber-rapid-response, rymd\u00f6vervakning, osv.<\/p>

F\u00f6rutom Malta har alla EU-l\u00e4nder valt att g\u00e5 med i Pesco.<\/p>

20-30 procent av finansieringen kan s\u00f6kas ur EU-kassan. Resurserna kommer \u00e4gas av deltagande medlemsl\u00e4nder men ska kunna st\u00e4llas till Natos eller FN:s f\u00f6rfogande.<\/p>

Krav p\u00e5 deltagande l\u00e4nder \u00e4r att de kan st\u00e4lla upp milit\u00e4r som kan rycka ut inom 5-30 dagar och ligga ute i 120 dagar.<\/p>

L\u00e4nderna g\u00f6r\u00a020 konkreta \u00e5taganden<\/a>\u00a0\u2013 bland annat att upprusta sitt nationella f\u00f6rsvar, \u00f6ka sin kapacitet och sina anslag till milit\u00e4r FoU.<\/p>

Enligt beslutet kan f\u00f6retag fr\u00e5n ett icke-EU-land bjudas in att delta i ett Pescoprojekt men d\u00e5 ska alla \u201dpesco-l\u00e4nder\u201d s\u00e4ga ja till det. Detta kommer \u00e4ven att g\u00e4lla n\u00e4ra allierade l\u00e4nder som USA och Storbritannien. Ett villkor \u00e4r att man ska kunna tillf\u00f6ra ett merv\u00e4rde till projektet. F\u00f6retaget f\u00e5r inte r\u00e4tt att delta i besluten och kan nekas tillg\u00e5ng till s\u00e4kerhetsklassad information.<\/p>

Ut\u00f6ver Pesco besl\u00f6t EU-l\u00e4nderna:<\/p>