{"id":2729,"date":"2022-03-23T12:36:43","date_gmt":"2022-03-23T12:36:43","guid":{"rendered":"https:\/\/eu-kollen.se\/eukoll2021\/?page_id=2729"},"modified":"2025-02-20T15:58:38","modified_gmt":"2025-02-20T14:58:38","slug":"eu-budgeten","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/fojo.se\/eu\/eu-budgeten\/","title":{"rendered":"EU-budgeten"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

EU-budgeten<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
En EU-budget l\u00f6per p\u00e5 sju \u00e5r och brukar bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ilskna f\u00f6rhandlingar. Den nuvarande budgeten ger EU cirka 1 100 miljarder euro att hantera fram till 2027.<\/h5>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Beslut om budgeten tas p\u00e5 h\u00f6gsta niv\u00e5, av EU:s stats- och regeringschefer. Alla m\u00e5ste vara eniga. Europaparlamentet ska godk\u00e4nna resultatet och har sedan vetor\u00e4tt n\u00e4r den \u00e5rliga budgeten klubbas mer i detalj (varje h\u00f6st).
Parlamentet brukar anv\u00e4nda sitt veto till att kr\u00e4va att anslagen omf\u00f6rdelas men har inte makt att beg\u00e4ra mer pengar totalt till EU.<\/p>

F\u00f6rhandlingsspelet blir alltid mycket intrikat. Medlemsl\u00e4ndernas avgifter baserar sig visserligen p\u00e5 landets v\u00e4lst\u00e5nd\u00a0(m\u00e4tt i BNI)<\/a>\u00a0men hur det egentligen g\u00e5r f\u00f6r t ex Sverige avg\u00f6rs av mycket annat, t ex hur stor den samlade EU-budgeten blev, hur mycket bidrag som ett land kan r\u00e4kna hem eller hur rabatterna f\u00f6rdelas.
F\u00f6r t ex Nederl\u00e4nderna med EUs st\u00f6rsta hamn i Rotterdam \u00e4r det viktigt hur stor del av tullavgiften som g\u00e5r till medlemslandet medan Ungern blir den stora vinnaren om regionalst\u00f6det \u00f6kar och Tyskland sneglar extra mycket p\u00e5 vad som avs\u00e4tts till forskning, osv.<\/p>

Rabatter \u00e4r n\u00e5got som stammar fr\u00e5n 1985 n\u00e4r Storbritannien pratade till sig en rej\u00e4l rabatt p\u00e5 deras EU-avgift. 1999 kr\u00e4vde andra bland de rikare l\u00e4nderna – Danmark, Sverige, Nederl\u00e4nderna, Tyskland och \u00d6sterrike – en rabatt p\u00e5 deras andel av den brittiska rabatten (25 procent).
Senare har Sverige skaffat sig tv\u00e5 andra rabatter, en p\u00e5 momsavgiften och en p\u00e5 BNI-avgiften.<\/p>

Sveriges avgift \u00e5r f\u00f6r 2023<\/strong><\/a> ber\u00e4knades till 45,9 miljarder kronor.\u00a0
Sverige ber\u00e4knades f\u00e5 tillbaka \u00e5r 2023 i olika EU-bidrag 35,4 miljarder kronor.<\/p>

F\u00f6r \u00e5ren 2021-2027 b\u00f6r svensk rabatt hamna p\u00e5 cirka 11 mdr kronor om \u00e5ret.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

BNI<\/strong><\/h2>

\u2026utg\u00f6rs av summan av bruttonationalprodukten (BNP) och nettofaktorinkomster fr\u00e5n utlandet (eng: GNI)<\/em>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Diskussionen handlar f\u00f6rst\u00e5s inte bara om pengar utan ocks\u00e5 om politik. Hur mycket pengar EU ska spendera p\u00e5 ett visst samh\u00e4llsomr\u00e5de \u00e4r ju ett politiskt val.<\/p>

Debatten om kommande sju\u00e5rsperiod inleddes \u00f6verraskande med att 24 EU-l\u00e4nder f\u00f6rklarade sig villiga att \u00f6ka sin EU-avgift f\u00f6r att ge EU mer pengar att anv\u00e4nda p\u00e5 gemensamma \u00e5tg\u00e4rder inom f\u00f6rsvaret, gr\u00e4nser och antiterrorism.\u00a0
Den svenska regeringen f\u00f6rklarade dock att huvudm\u00e5let f\u00f6r Sverige<\/a> i dessa budgetf\u00f6rhandlingar var att slippa f\u00e5 h\u00f6jd EU-avgift. Tre nettobetalade l\u00e4nder ansl\u00f6t sig till den svenska positionen (Danmark, Nederl\u00e4nderna och \u00d6sterrike).<\/p>

Mitt i budgetf\u00f6rhandlingarna intr\u00e4ffade s\u00e5 covidpandemin. F\u00f6r att klara den ekonomiska krisen som m\u00e5ste f\u00f6lja besl\u00f6t EU-l\u00e4nderna att g\u00e5 ihop om att l\u00e5na upp 750 miljarder euro till en \u00e5terh\u00e4mtningsfond <\/a>f\u00f6r att r\u00e4dda jobben och industriiutvecklingen.
\u00c5terbetalningen startar fr\u00e5n \u00e5r 2028.<\/p>

I\u00a0EU-toppm\u00f6tets \u00f6verenskommelse<\/a>\u00a0om den kommande sju\u00e5rsbudgeten n\u00e5gra m\u00e5nader senare, \u00f6kades anslagen trots allt.
Nytt var att minst 30 procent ska vikas till klimatrelaterade \u00e5tg\u00e4rder. 20 procent ska g\u00e5 till AI och digital utveckling. Omr\u00e5det h\u00e4lsa fick h\u00f6jda anslag f\u00f6r att bygga en \u00f6kad europeisk krisberedskap. F\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet st\u00e4rktes.<\/p>

Jordbruk var l\u00e4nge den st\u00f6rsta EU-utgiften men anslagen har krympt, sedan slagits samman med landsbygdsutveckling f\u00f6r att sedan paras med milj\u00f6.
Men f\u00f6r \u00e5ren 2021-2027 ser en ungef\u00e4rlig f\u00f6rdelning ut s\u00e5 h\u00e4r:
St\u00f6rst budgetpost \u00e4r regionalpolitik<\/strong> (trots n\u00e5got minskade anslag), cirka 36 procent av totalen. Dessa g\u00e5r fr\u00e4mst till \u00d6st- och Centraleuropa vars regioner \u00e4r fattigast.<\/p>

Jordbruk och milj\u00f6<\/strong> \u00e4r nu\u00a0 n\u00e4st st\u00f6rst post i EUs budget med cirka 33 procent.<\/p>

Tredje st\u00f6rst \u00e4r\u00a0inre marknaden\u00a0<\/strong>med cirka 12,5 procen (h\u00e4r ing\u00e5r t ex forskning).<\/p>

Grannl\u00e4nder och bist\u00e5nd<\/strong>\u00a0f\u00e5r cirka 9 procent.
EU-administration<\/strong>\u00a0cirka 7 procent.
Migration och gr\u00e4nskontroll<\/strong>\u00a0drygt 2 procent.
S\u00e4kerhet och f\u00f6rsvar<\/strong>\u00a0kring 1,3 procent.<\/p>

(Observera att klimat allts\u00e5 inte \u00e4r en utbruten budgetpost utan ing\u00e5r i alla sektorer.)<\/p>

Totalt landade\u00a0sju\u00e5rsbudgeten<\/a>\u00a0p\u00e5 n\u00e4ra 1 100 miljarder euro. Nytt \u00e4r att utbetalning av EU-bidragen ska kopplas till att mottagande land respekterar r\u00e4ttsstaten.<\/a>\u00a0

<\/p>

Den h\u00e4r g\u00e5ngen hade dock<\/strong> EU-kassan b\u00f6rjat sina halvv\u00e4gs genom sju\u00e5rsperioden. Covid och Ukraina-st\u00f6det hade l\u00e4mnat stora h\u00e5l.<\/p>

EU-kommissionen f\u00f6reslog d\u00e5 att \u00f6ka int\u00e4kterna<\/a> med 66 miljarder euro, dels fr\u00e5n medlemsl\u00e4nderna, dels p\u00e5 n\u00e5gra andra s\u00e4tt.<\/p>

Inkomsterna fr\u00e5n EUs utsl\u00e4ppshandel kunde g\u00e5 i st\u00f6rre grad till EU-kassan (fr\u00e5n 25 procent till 30 procent).
\u00c5r 2027 b\u00f6rjar EU ta ut en importavgift p\u00e5 tung industri med stora CO2-utsl\u00e4pp. 75 procent av dessa int\u00e4kter kunde g\u00e5 till EU-kassan.
En tredje id\u00e9 \u00e4r att 0,5 procent av stora bolags vinstskatt kunde g\u00e5 till EU-kassan och int\u00e4kterna anv\u00e4ndas f\u00f6r att betala tillbaka EUs covidl\u00e5n.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Sju\u00e5rsbudgeten<\/a>\u00a0anger allts\u00e5 ramar och \u00f6vergripande belopp f\u00f6r olika politikomr\u00e5den.
\u00a0F\u00f6r varje enskilt \u00e5r l\u00e4ggs sedan detaljerade budgetar.
Det g\u00e5r till s\u00e5 att EU-kommissionen l\u00e4gger ett budgetf\u00f6rslag senast den 1 september, byggd p\u00e5 f\u00f6rslag fr\u00e5n r\u00e5det och parlamentet.
Senast oktober ska r\u00e5det ha enats om sin \u00e5sikt varp\u00e5 parlamentet har 42 dagar p\u00e5 sig att f\u00f6resl\u00e5 \u00e4ndringar. F\u00f6re \u00e5rets slut ska man ha enats om kommande \u00e5rs budget.<\/p>

N\u00e5gra tumregler om EUs budget \u00e4r att;<\/p>