Utmaningarna i nyhetsarbetet på den stora och lilla redaktionen, samt konkreta tips på hur redaktioner kan få koll på lavinen av desinformation i coronapandemins spår. Det var några av programpunkterna på Medieinstitutet Fojo webbinarium 5 maj för att uppmärksamma Pressfrihetens dag.

Webbinariet ”Pressfrihet och desinfo i krisens tid” hade ett angeläget tema.

– Pressfrihet och desinformation är tätt sammankopplade. Krafterna bakom mycket av desinformationen går ofta till angrepp på traditionella medier och det sprids en alltmer utbredd misstro mot dessa på olika nätforum. Vi vill hjälpa medier att få syn på detta för att kunna tolka och förstå vad som händer, säger Annelie Frank, projektledare för Fojos Faktajouren.

För tredje året i rad var Fojo inställt på att arrangera ett nationellt seminarium i Stockholm för att uppmärksamma pressfrihetssituationen i Sverige. Den pågående pandemin satte stopp för det. Därför genomfördes årets seminarium i komprimerad form digitalt.

Bortåt 100 personer tog del av webbinariet som sändes 5 maj från studio på Linnéuniversitetet i Kalmar.

– Vi är jätteglada över intresset, och det faktum att hundratals har tagit del av webbinariet i efterhand. På det här viset har vi kunnat nå ännu fler än om vi hade haft ett fysiskt seminarium, säger Hanna Andersson, projektledare för Demokratijouren, där Fojo utbildar svenska journalister i att hantera hat och hot i arbetet.

Tillsammans med Annelie Frank guidade hon tittarna genom den 90 minuter långa sändningen. Inledningsvis intervjuades David Svanberg, agendachef på Sveriges Radios P4 Jönköping, samt Axel Björklund, nyhetschef på Dagens Nyheter i Stockholm. Som nyckelspelare i produktionen var frågan hur de upplever nyhetsarbetet under coronapandemin så här långt.

– Något vi ångrar lite är att vi inte i ett tidigare skede involverade någon som kan siffror och statistik. För det är en nyckelfråga i den här rapporteringen, hur vi ska tolka alla siffror som finns och förmedlas, och hur vi ska berätta om dem för våra läsare, menar Axel Björklund.

Emma Ricknell, forskare vid Linnéuniversitetet, gav en bild av hur pandemin diskuteras och hanteras bortom traditionella medier, i internets dolda rum där konspirationsteorier, rädslor och oro sprids.

– Om journalister inte har koll på vad som händer där finns det en risk att de översköljs av en våg av konspirationsteorier, rykten och desinformation. Den här vågen är svår att bemöta om man inte redan har koll på saker, som att uppgiften eller informationen är del av ett narrativ som har pågått i flera år och har stor bas på nätet. Det handlar inte om enstaka människor som driver det här utan det är del av en betydligt större diskussion. Och förstår journalister inte det här kan rapporteringen bli lösryckt, säger Emma Ricknell som också ser att rapporteringen om Sverige har exploderat under pandemin.

Journalistiken stod globalt sett inför en rad kriser redan innan pandemin, inte minst ekonomiskt och förtroendemässigt. Pandemin har inneburit ännu en kris, och på många platser har pressfriheten försämrats.

– Det man kan se är att pandemin har förstärkt pressfrihetskrisen på många håll, inte minst i USA, men också i Europa, i länder som Ungern och Polen, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.

Webbinariet avslutades med att Faktajourens Annelie Frank och Per Agerman levererade en desinformationsspaning samt gav konkreta tips och verktyg för hur journalister kan arbeta med att spåra och verifiera information på nätet.