Regeringen ser fortsatt behov av insatser mot hat och hot

Kulturminister Amanda Lind intervjuades av Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg. Ministern ser behov av fortsatta insatser för att minska svenska journalisters utsatthet i det demokratiska samtalet.

Hjälp forskarna att mata Hatomaten. Och läs olika exempel på rysk propaganda om Sverige. Det var två av de konkreta tipsen då Medieinstitutet Fojo samlade nationell expertis för ett seminarium om otillåten påverkan och desinformation på Pressfrihetens dag.

Seminariet inleddes med att dagens moderator Kersti Forsberg, tillika Fojos verksamhetschef, intervjuade kulturminister Amanda Lind om regeringens arbete för att förbättra journalistikens villkor i Sverige. Ser man behov av ytterligare satsningar för att öka tryggheten och minska effekterna av hat och hot mot journalister?

– I handlingsplanen ”Till det fria ordets försvar”, som verkställdes under min företrädares tid som minister, finns ett tydligt fokus på råd och stöd, och tydliga uppdrag till bland andra Polismyndigheten. När planen löper ut 2020 ser vi ett fortsatt behov av insatser. Men hur de insatserna ska se ut är inte klart så här långt, sade Amanda Lind.

Ett alternativ som ministern inte vill stänga dörren till helt är ett särskilt bidrag, likt presstödet, som i detta fall skulle kunna sökas av mindre redaktioner för att öka säkerheten.

– Det finns även en diskussion kring rådande blåljuslagstiftningen, med funderingar kring att skapa ett straffrättsligt skydd även för journalist i yrkesutövning. Men det här är ingen enkel fråga. Vi måste först och främst utvärdera om den straffskärpning som gjorts kring angrepp på polis och annan blåljuspersonal har gett effekt, menade Lind.

Under dagens inledande panelsamtal om hat och hot mot journalister i Sverige gav Eva Burman, vd för Sörmlands media, en ärlig bild av rådande situation. Och pekade på vikten av samhällets, och inte minst Polisens stöd, som hon menar inte har kommit automatiskt.

– Jag har fått kämpa hårt för att få till en dialog med lokal polis där jag är verksam. Det är ett otroligt stort ansvar jag många gånger har tvingats ta ensam i rollen som arbetsgivare och ansvarig utgivare. Jag har varit mitt uppe i att fatta svåra publicistiska beslut, samtidigt som jag har tvingats hantera personal och göra riskbedömningar kopplat till hot mot min redaktion eller enskilda medarbetare, sade Burman.

Daniel Godman, ansvarig för demokrati- och hatbrottsfrågor vid Polisens Nationella Operativa Avdelning, förklarade komplexiteten i att utreda hot som uttalas på nätet.

– Det är fullt förståeligt att man uppfattar något som hotfullt. Men det är inte alltid man kan identifiera att ett brott har begåtts, därav läggs ärenden ned. Bortsett från detta ska man alltid få kontakt och återkoppling från oss.

Lisa Kaati, forskningsledare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, gav en bild av forskningsläget kring hat och hot i digitala miljöer. Och passade samtidigt på att marknadsföra ett nytt forskningsprojekt där FOI, i samarbete med bland andra Polisen samt Uppsala Universitet, undersöker möjligheterna att med teknik känna igen hatfulla texter på svenska. Mer information om projektet ges på www.hatomaten.se.

– Hjälp oss att mata roboten med hat och på så vis bidra till ett snällare och öppnare internet, var Lisa Kaatis budskap.

Per Enerud, verksam vid Stratcom Task Force i Bryssel, berättade om det arbete som görs inom EU för att bekämpa desinformation och propaganda med koppling till EU-länderna. Han uppmanade svenska journalister att studera den bild som sprids av Sverige i proryska kanaler.

I dagens andra panelsamtal fokuserade deltagarna på ämnet desinformation och propaganda. Per Enerud, verksam vid Stratcom Task Force i Bryssel, tipsade svenska journalister om den kunskapsbank som finns tillgänglig via EU vs Disinfo. Där finns stora möjligheter studera och öka sin kunskap om den bild som ges av Sverige i främst proryska medier.

Mikael Tofvesson, MSB, konstaterar att myndigheten för samhällsskydd och beredskap ser en ny sorts aktivism, där främmande makt tenderar att orsaka persondrev.

Mikael Tofvesson, verksam vid myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) uttryckte oro över en ny taktik som man ser används allt mer av främmande makt. Aktivismen har delvis ändrat mönster till att just nu bli mer personorienterad.

– Det förekommer att främmande makt ligger bakom och skapar drev mot enskilda personer, sade Tofvesson.

Han uttryckte samtidigt att man ser en låg intensitet i främmande makts aktioner mot Sverige, men att det egentligen inte har så stor betydelse.

– Just nu ser det lugnt ut, men det betyder egentligen ingenting i de här sammanhangen. Det kan gå väldigt fort när det väl sätter fart.

Annelie Frank, verksam vid Fojos Faktajouren, trycker på vikten av att svenska journalister lär sig verktygen för faktagranskning.

Annelie Frank, ansvarig för Fojos ”Faktajouren” menade att svenska journalister överlag behöver öka sin grundkunskap om hur man researchar kring information och uppgifter som presenteras som sanning i sociala medier.

– Min bedömning är att allt för få svenska journalister har koll på de grundläggande verktygen för att till exempel göra en bildsökning eller liknande. Här har vi en viktig kompetenshöjande insats framför oss.

Avslutningsvis pratade Carl Heath om vad staten möjligen kan och ska göra i rådande informationslandskap. I rollen som särskild utredare för det demokratiska samtalet reser han just nu landet runt och samlar in erfarenheter och kunskap till utredningen.

– Säg att vi om fem år har fått kontroll över det demokratiska samtalet på så vis att alla känner sig trygga att uttrycka sin mening, och att man kan göra det utan att drabbas av hat och hot. Vad är det som har gjort att vi är i den situationen? Ta fem minuter och diskutera det med personen bredvid dig, uppmanade Carl Heath.

Dagen avslutades med ett starkt och personligt anförande av seminariets huvudtalare Patrik Oksanen, verksam som ledarskribent vid Hudiksvalls Tidning. Hans erfarenheter av hat, hot och trakasserier i relation till arbetet som ledarskribent har inneburit en stor personlig kostnad, men också allvarligt påverkat hans möjligheter att uttrycka sig fritt.

– Idag är jag i en situation där jag dagligen planerar var och hur jag uttrycker mig, i vilket forum och vilka som lyssnar, konstaterade Oksanen.