Om du har blivit utsatt för brott

Eva Larsson, generalsekreterare på Brottsofferjouren, svarar:

Hur kan Brottsofferjouren hjälpa mig?

– Vi kan erbjuda stöd, råd och hjälp. Mer precist handlar det om att våra jourarbetare vid landets 73 lokala brottsofferjourer kan vara ett samtalsstöd för den som är utsatt, den som har varit vittne till ett brott eller är anhörig till ett brottsoffer. Vi kan också vara rådgivande och ge information kring polisanmälan och informera om vad som händer i en rättsprocess. Vi kan även ge råd när det gäller att kontakta myndigheter och försäkringsbolag i samband med brott. Dessutom erbjuder vi vittnesstöd vid alla tingsrätter, vi kan stötta om man ska vittna i rättegång. Att ta hjälp av oss är helt avgiftsfritt, och vi har tystnadslöfte.

Vad kan ni inte hjälpa mig med?

– Vi är en ideell organisation, och kan därmed inte erbjuda till exempel psykologhjälp. Vi kan enbart erbjuda stödjande samtal. Däremot kan vi guida vidare till professionell hjälp om man önskar det. Vi har heller inte möjlighet att erbjuda några skyddsåtgärder, det är Polisens uppgift.

Har ni tystnadsplikt?

– Alla våra stödjare har avgett ett tystnadslöfte. I och med att vi inte är en myndighet har vi inte tystnadsplikt, men vi ser lika strängt på tystnadslöftet som om det vore tystnadsplikt.

Har ni förberett er på något särskilt sätt för att hantera samtal från mig som journalist?

– Under våren 2018 har vi haft en intern vidareutbildning för att förbereda alla våra jourarbetare för samtal från journalister och konstnärer, en åtgärd som ingår i regeringens handlingsplan ”Till det fria ordets försvar”. Vi har gett våra jourarbetare utbildning i bland annat yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen för att de lättare och snabbare ska kunna sätta sig in i journalisters situation när de hör av sig. Poängtera gärna att du är journalist när du hör av sig till oss, då kan vi rikta in vårt stöd särskilt för att hjälpa dig.

Har ni gjort något annat för att särskilt stötta journalister?

– Vi har tagit fram en checklista som Polisen och organisationen Tidningsutgivarna har bidragit till. Den kan våra stödjare använda för att särskilt stötta journalister i de brott som är vanligt förekommande mot dem, till exempel hot i sociala medier och på nätet i allmänhet. Med checklistan går vi igenom vad journalisten kan göra i ett inledande skede, betonar vikten av att polisanmäla, ger instruktioner om hur man säkrar bevis och annat.

Hur når jag er?

– Vi har en nationell telefon med nummer 0200-21 20 19 dit man kan vända sig för råd och hjälp. Sen kan vi guida vidare till den lokala brottsofferjouren där man är bosatt. Vår hemsida på adressen www.brottsofferjouren.se är också fylld av nyttig information.

Vad vill du säga till mig som tvekar över att kontakta er?

– Du har all rätt till stöd som brottsutsatt – det gäller såklart även journalister! Det är en mänsklig rättighet. Och, viktigt att betona, vi ger stöd även till dig som väljer att inte polisanmäla. Ofta känner man sig väldigt ensam i sin situation, både som brottsoffer och som anhörig till brottsoffer. Där kan vi vara ett stöd, du behöver inte vara ensam. Vi ser att vi kan vara ett stöd för frilansare, krönikörer och mindre redaktioner som inte har så många andra att luta sig mot. Men även journalister i större mediehus är självklart välkomna att söka stöd och råd hos oss om de känner att de behöver det.

 

Eva Larssons tre bästa tips:

  1. Dokumentera
    Gör detta även om du inte vet om du vill anmäla. Många tänker att detta är självklart, ändå är det en vanlig impuls att kasta och radera allt när det väl kommer hot och hat. Om du blivit utsatt för hot via sms, e-post eller i sociala medier är det viktigt att du sparar allt du mottagit så att det kan ges till polisen vid en anmälan.
  2. Sök stöd
    Forskning visar att de som blivit utsatta för brott och fått ett snabbt stöd mår bättre än de som inte fått stöd alls eller får stöd först efter en längre tid. Du kan få stöd hos oss även om du inte polisanmält!
  3. Tänk på dina anhöriga
    Det är inte ovanligt att anhöriga blir mer rädda än vad journalisten själv blir. Ibland utsätts därför anhöriga medvetet för hot. Vittnen till det inträffade kan också bli rädda. Båda dessa grupper kan få stöd av Brottsofferjouren.