Covid – offentligt eller inte

Offentlighetsjouren (kostnadsfri rådgivningstjänst för journalister om offentlighet och sekretess) har under våren och sommaren fått många frågor kring Covid-relaterade offentlighetsärenden. Efter ett antal domar i kammarrätten har nu det rättsliga läget klarnat.

I huvudsak handlar det om tre typer av ärenden: Antal smittade/döda per kommun- och vårdboendenivå, permitteringsstöd till olika arbetsgivare och samhällets krisberedskap.

Vanligast har varit frågor om antal smittade döda.

Här har myndigheter hänvisat till social- och sjukvårdssekretess enligt OSL 25:1 och 26:1. Båda lagrummen har stark sekretess. (Läs mer om olika grader av sekretess under Punkt 2 på länken längst ned i inlägget)

Normalt är alla uppgifter om enskilda personer hälsa sekretessbelagda. Avidentifierade uppgifter kan dock lämnas ut om det inte går att ta reda på vem som avses. I Covidfrågor hamnar då lätt i gränsdragningtolkningar av storleken på en personkrets där det går att identifiera enskilda personer.

Rent allmänt sett finns en tidigare dom (1591-14 Jönköping) som säger att en personkrets på sex personer är tillräckligt stor för att en av dem inte ska vara identifierbar. Men detta måste förstås bedömas från fall till fall.

När det gäller covid är läget nu sådant att antal smittade eller avlidna per kommun är offentliga uppgifter enligt följande domen 1294-20 i kammarrätten i Sundsvall 1294-20 och 1968-20 (Göteborg).

Antal smittade per vårdboende är offentlig uppgift enligt domarna från Sundsvall 1393-20 och 1275-20.

Däremot omfattas uppgift om antal döda i covid per vårdboende av sekretess (1198-20 Jönköping). Detta eftersom enskilda vårdtagare kan identifieras genom s k pusselläggning, dvs att man kolla med folkbokföringen vilka som dött på just det boendet.

Däremot är antagligen antal döda per vårdboende sannolikt en offentlig uppgift förutsatt att man lämnar dödsorsaken utanför.

När det gäller permitteringsstöd till enskilda företag omfattas dessa uppgifter av stark sekretess enligt OSL 28:11 och 28:12. Exemplevis enligt domen 3924-20 och 3336-20 mfl från kammarrätten i Stockholm. (Det handlar här om samma sekretess som ofta skyddar Arbetsförmedlingen från insyn).

Däremot är uppgifter om sammanlagt utbetalt stöd och antal företag som fått stöd på kommunnivå offentliga uppgifter. (Se Stockholm 2863-20).

Ett antal journalister har begärt ut uppgifter med koppling till olika myndigheters krisberedskap och planer för att att hantera kriser. Här är tolkningsmöjligheterna fler beroende på sammanhanget.

Vanligtvis hänvisar myndigheter till OSL 18:13 som är en paragraf med svag sekretess (se länk nedan). Svag sekretess innebära att offentlighet är huvudregel och att myndigheter måste kunna motivera undantag från detta. Tyvärr brukar det räcka med ganska vaga och allmänt hålla förklaringar från myndigheterna om att samhällsberedskapen kan hotas vid ett utlämnade för att domstolarna ska ge myndigheterna rätt att sekretessbelägga.

Så har det exempelvis slutat i fallen 2025-20 och 2995-20 (Stockholm) och 1460-20 (Jönköping) som bland annat rört tillgång och behov av skyddsmaterial.

Erfarenheten är att en del myndigheter lämnar ut den här typen av uppgifter. Andra inte.
Den som nekats bör fundera om den information man vill ha finns hos någon mer öppen myndighet. Vid ett överklagande behövs argument som visar att ett utlämnande inte kan skada samhällets krisberedskap.

Mer läsning: