Fojo Media Institute - offentlighetsjouren

27 nyttiga sajter

Här nedan finns ett antal direktlänkar till statistik på kommunal och regionalnivå inom en mängd olika områden.
Perfekt för varje journalist som vill göra en snabb research.

ALLABOLAG
Gratistjänst med information om enskilda företag och befattningshavare, räkenskaper, ekonomiska nyckeltal, namn, verksamhet. Det går att söka på enskilda företag och branscher, men även på kommuner och län. Man får då träffar på alla företag inom respektive geografiskt område.
www.allabolag.se

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Arbetslöshetssiffror på riks-, läns- och kommunnivå månad för månad uppdelat på kön, ungdomar, andel (%) och antal öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiskt program.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Manadsstatistik.html

I Platsbanken finns uppgifter om antal och typ av lediga jobb i riket och per län och kommun.
http://www.arbetsformedlingen.se

BOVERKET
Bostadsmarknadsenkäten redovisar bland tillgången på bostäder på kommunnivå. Finn som rapport eller sökbar databas.
http://www.boverket.se/Boende/Analys-av-bostadsmarknaden/Bostadsmarknadsenkaten-2014

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
Brottstatistik på riks-, läns- och kommunnivå. Antal anmälda brott av de flesta brottstyper samt antal anmälda brott i förhållande till folkmängd.
http://statistik.bra.se/solwebb/action/index

I slutet av Nationella trygghetsundersökningen (nedladdningsbar pdf-fil) finns också kommunvisa uppgifter för Sveriges större städer , om invånarnas upplevelse av trygghet och i vilken mån de utsatts för brott.
http://bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2014-01-21-nationella-trygghetsundersokningen-2006-2013.-regionala-resultat.html

EKONOMIFAKTA
Sajten drivs av Svenskt Näringsliv och innehåller statistik ner till kommunnivå om företagande, nyföretagande, sjukfrånvaro, arbetsmarknad, utbildning, energiförbrukning och en del annat.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/

FASTIGHETSBAROMETERN (METRIA AB)
Redovisar prisförändringar, antal köp och medelpris för småhus på riks-, läns- och kommunnivå.
http://butiken.metria.se/barometern/php/prisforandring.php?xslformatering=smahus_prisforandring.xsl&lansnamn=Hela%20riket&lansnr=0&lang=SV

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Här hittar man statistik med inriktning på människors hälsa och trygghet, men även en del annat på riks-, läns-, kommun- och stadsdelsnivå. Det senare i Stockholm, Göteborg och Malmö.
http://app.fhi.se/PXwebFHI/database/folkhalsodata/databasetree.asp

JUSTITIEOMBUDSMANNEN
Sökfunktion dör man hitta visa (men inte alla) JO-beslut. Sökbart på kommunnamn.
http://jo.se/sv/JO-beslut/Soka-JO-beslut/

KOLADA
Innehåller statistik om befolkning, ekonomi, förskola och skola, äldreomsorg, stöd till funktionshindrade, individ- och familjeomsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård.
www.kolada.se

KUNGLIGA BIBLIOTEKET
Här finns hittar man biblioteksstatistik på kommun-, läns- och riksnivå.
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/

MIGRATIONSVERKET
Statistik om flyktingmottagning i olika kommuner och om vilka kommuner som har överenskommelser med Integrationsverket om mottagning.
Kommunvis flyktingmottagning finns under "Kommunmottagna".
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-statistik.html

NILS HOLGERSSONUNDERSÖKNINGEN
Kommunvis jämförelse över avgifter för VA, el, avfall och fjärrvärme.
http://www.nilsholgersson.nu/rapporter/aktuell-rapport/undersoekning-2014/inledning/

Äldre rapporter finns här.
http://www.nilsholgersson.nu/rapporter/rapportarkiv/undersoekning-2013/inledning/

RIKSDAGEN
Här kan man undersöka vad den lokala riksdagsmannen/-kvinnan sagt och gjort. Sök på namn.
http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/

RÄDDA BARNEN
Rädda barnen ger ut den årliga rapporten Barns ekonomiska utsatthet. Här finns tabeller på kommun- och stadsdelsnivå över andelen barn och antalet barn i varje kommun som lever i fattiga familjer.
http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/vad-vi-gor-i-sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/barnfattigdomsrapporter/

SABO
På Sveriges allmännyttiga bostadsföretags hemsida kan man hitta statistik över hyresnivåer i kommunala bostadsbolag.
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/hyror/hyror2014/Sidor/Hyresöverenskommelser-2014.aspx

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB
Utbudet i SCB:s databaser är mycket stort och det kan vara svårt att hitta rätt i mängden.
En rad ämnesrubriker återfinns under "Hitta statistik" och därefter "Statistik efter ämne". Om man vill gå på djupet och få ännu fler tabeller klickar man på "Statistikdatabas" under respektive huvudämne.
Det är även värt att nämna SCB:s prisomräknare på startsidan där man kan jämföra penningvärdet från 1915 och framåt med nutidens eller andra års penningvärde. (Kan exempelvis vara bra om man vill se om det ekonomiska anslaget till en verksamhet ökat eller minskat under en viss tidsperiod.)
www.scb.se

SKOLINSPEKTIONEN
Skolinspektionen sköter tillsynen av skola och förskola.

Här finns exempelvis statistik på kommunnivå över antal anmälningar och år.
http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/

Inspektionsrapporter och enkäter på kommun- och skolnivå hittas här.
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/

Här finns myndighetens sökbara diarium.
https://w3d3.skolinspektionen.se/w3d3searchport/search.aspx

SKOLVERKET
Skolverkets hemsida har vid sidan av SCB och Kolada det största utbudet av information på kommunnivå. Här finns statistik om bland annat barnomsorg, grundskola och gymnasieskola på skol-, kommun-, läns- och riksnivå.
http://www.jmftal.artisan.se

Man kan också hitta statistik på skolnivå i databasen Siris.
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0

I analysverktyget Salsa kan man se hur en eller flera skolor lyckades i förhållandena till sina förutsättningar. Könsfördelning, andel elever med invandrarbakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund anses utgöra viktiga sådana. Analysresultatet kan då visa att en skola med sämre genomsnittliga betyg lyckas bättre utifrån sina förutsättningar än en skola där betygen är högre.
http://salsa.artisan.se

SOCIALSTYRELSEN
Här hittar man statistik om äldre- och handikappsomsorg, ekonomiskt bistånd (socialbidrag), och vård av unga och missbrukare ned till kommunnivå. Här finns även statistik kring sjukvård och hälsa.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas

I Äldreguiden kan man göra jämförelser av kvaliteten i äldreboenden och hemtjänst i en eller flera kommuner.
http://www.socialstyrelsen.se/jamfor/aldreguiden/jamfor

STIFTELSEREGISTRET
Vilka stiftelser och fonder förvaltas av dina kommunpolitiker? I det sökbara registret finns uppgift om olika välgörenhetsstiftelser, om ändamål, styrelsemedlemmar, kapital och kontaktuppgifter.
http://www.stiftelser.lst.se/StiftWeb/SSearch.aspx

SVENSKT VATTEN
Statistik över VA-taxor på kommunivå.
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Management/VASS/Taxa/

SVENSKT NÄRINGSLIV
Statistik på kommunnivå om företag och företagsamhet och politikers och allmänhetens attityder till företagsamhet.
http://www.foretagsklimat.se

SVERIGE BYGGER
En betaldatabas. Men uppgifter om pågående och planerade byggprojekt på kommunal- och länsnivå kan sökas fritt.
http://www.byggsok.se

TRAFA
Statistik över kollektivtrafikens utbud, antal resor och biljettintäkter samt över färdtjänst.
http://trafa.se/sv/Statistik/Kollektivtrafik-och-samhallsbetalda-resor/

TRAFIKVERKET
På Trafikverkets hemsida finns bland annat uppgifter om planerade och pågående väg- och järnvägsbyggen
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/

TRANSPORTSTYRELSEN
Bland annat olycksstatistik på läns- och riksnivå.
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Press/Statistik/Vag/Olycksstatistik/Polisrapporterad-statistik/Regional-statistik/

VALMYNDIGHETEN
Här hittar man information kring val och folkomröstningar på riks-, läns-, kommun- och valdistriktsnivå ända tillbaka till 1998. Bland annat valresultat, köns- och åldersfördelning på ledamöter, antal ledamöter som avgått under mandatperioden fördelat på ålder och parti, valsedlar till tidigare val, valdeltagande på riks-, läns-, kommun- och distriktsnivå.
http://www.val.se/tidigare_val/val2010/index.html

Resultat från valet i september 2014 finns här.
http://www.val.se/val_rkl_2014/rakning_resultat/index.html

 

Sökord i alfabetisk ordning - läs här så får du hjälp med var man hittar statistik och fakta inom olika ämnesområden.

Det händer att saker och ting på nätet ändras, t ex länkar. Så hittar du något fel, eller har tips om nyttiga länkar, mejla Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Här kommer du till Offentlighetsjourens startsida.

Mats Amnell

81 ärenden hittills i år för Offentlighetsjouren

En journalist vill se ett avtal som reglerar villkoren för en utköpt kommunal tjänsteman. Kommunen nekar med hänvisning till personalsekretess. Journalisten får hjälp av Offentlighetsjouren (OJ) att överklaga. Kammarrätten underkänner senare kommunens argument och tvingar den att lämna ut avtalet.

Det är ett av de 16 fall där journalister hittills i år fått hjälp av OJ att överklaga avslagsbeslut om att få ta del av allmänna handlingar. I fyra fall har kammarrätten hittils i år upphävt myndigheters beslut. I ytterligare åtta fall har myndigheterna ändrat sitt tidigare beslut när överklagandet kommit in. I fyra fall har kammarrätten gett myndigheter rätt. Totalt har OJ hittills i år hjälpt till med 81 ärenden. Här är några fler exempel på ärenden:

Är mejl allmän handling? Oftast!

Offentlighetsjouren banner

Fojos Offentlighetsjour har varit öppen ett halvår. En av de vanligaste frågorna till Offentlighetsjouren handlar om möjligheterna att få ta del av e-post hos myndigheter eller kommunala eller landstingsägda bolag.
Svaret är att det beror på omständigheterna och innehållet i mejlen. Så här ligger det till:

Mats Amnell
Mats Amnell

Det lönar sig överklaga för att få ut handlingar

Det lönar sig att stå på sig.
Den erfarenheten är tydlig ett och ett halvt år efter starten av Fojos Offentlighetsjour, OJ.
Minna Ulin, på Hem & Hyra, är ett av mina favoritexempel på en journalist som har visat mod och envishet arbetet för ett öppet samhälle.
Hon kontaktade OJ efter att ha nekats ta del av allmänna handlingar hos det kommunala bolaget Strömstadsbyggen. Minna fick hjälp att överklaga. Men bolaget lät bli att skicka överklagandet vidare till kammarrätten, som man borde ha gjort.

Katarina Ek, Fojo

Fojo: Svensk öppenhet är hotad

Öppenhet är fundamentet i ett demokratiskt samhälle. Dessvärre ser vi hur alltmer av det offentliga Sverige sluts.

Det är därför Medieinstitutet Fojo startat Offentlighetsjouren.

Länkar

 

27 nyttiga sajter
Här hittar du ett antal direktlänkar till statistik på kommunal och regionalnivå inom en mängd olika områden.

 

Sökord i alfabetisk ordning
Det alfabetiska registret visar var man hittar statistik och fakta inom olika ämnesområden.

 

 Logga AllmanHandling

Utgivarnas sajt om offentlighet och sekretess med frågor och svar, lagtexter och intressanta rättsfall.

 

fgj.se

 

Föreningen Grävande journalisters öppenhetsbank med intressanta och vägledande rättsfall.

 

lagen.nu

 

Ideellt driven sajt med lagtexter, lagkommentarer och vägledande domar.

 

SverigesRiksdag

 Riksdagens databas med lagtexter. Sök på respektive lag o obestämd form, exempelvis "offentlighets- och sekretesslag"

 

 

Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Mallar för överklagande och fullmakt

Brev LKF ramverklagan ram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här kan man argumentera i ett överklagande till kammarrätten:

Bakgrunden är en begäran om att få ta del av vd:s lön i elva skånska kommunala bostadsbolag. Tio bolag lämnade ut uppgiften utan invändningar. Det elfte, Lunds kommunala fastighetsbolag (LKF), sade nej.

Ovan kan du läsa LKF:s avslag (finns även på denna länk) liksom reporterns överklagande (finns även på denna länk). Det senare är ett bra exempel på hur man kan ka använda olika typer av argument för sin sak.

I överklagandet hänvisas till:

1. Den lagparagraf LKF stödjer sig på innebär svag sekretess, det vill säga att offentlighet är huvudregel och sekretess i det enskilda fallet. (Läs vidare under Frågor och svar)

2. Hänvisning till en dom i ett annat liknande ärende.

3. Påpekande att de övriga bostadsbolagen lämnat ut motsvarande uppgift, vilket gör LKF:s argumentation mindre trolig. Varför skulle LKF lida skada när inget annat bolag uppfattar situationen så?

4. En fjärde typ av argumentation saknas i det här överklagandet. Det är exempel från den så kallade doktrinen som är juridisk litteratur författad av specialister och som ibland används av jurister.

 

Fullmakt

Fullmakt ram

 

 

 

 

Den som själv är berörd i ett myndighetsärende omfattas inte av sekretess som gäller andra.

 

I 12 kap 2 § ges möjlighet för den berörde att häva sekretessen även mot andra. Det sker i så fall genom en fullmakt och kan se ut så här.

 

Fullmakten ger en journalist rätt att ta del av handlingar som berör den som utfärdat fullmakten. (Se vidare under frågor och svar).

 

 

 

Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Myndigheter som inte följer lagen - exempel från OJ

Offentlighetsjouren modulMånga journalister har under våren vänt sig till Offentlighetjouren med problem där myndigheter vägrar lämna ut handlingar och i värsta fall uppenbart bryter mot lagen.
Det sistnämnda är särskilt allvarligt. Myndigheter är skyldiga att tillämpa lagen på ett korrekt sätt och allmänheten har rätt förvänta sig det.
Tyvärr fungerar det inte alltid så. Här är några exempel.

Offentlighetsjouren

Offentlighetsjouren banner

Hjälp och råd om offentlighet och sekretess

Offentlighetsjouren ger kostnadsfri hjälp till journalister i frågor om offentlighet och sekretess. Behöver du hjälp? Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Du får svar av Mats Amnell, journalist på Sydsvenskan, bl a som kommunreporter, samt föreläsare på Fojo i grävande journalistik och ekonomi för samhällsjournalister.

Om du har blivit nekad att ta del av en offentlig handling, och behöver hjälp att komma vidare. Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.då en kortfattad beskrivning av vad ärendet handlar om och hur man motiverat att inte ge dig handlingen.

Så fungerar offentlighetsprincipen - frågor och svar

Tre Tunga Tips

Mallar för överklagande och fullmakt

Fler nyttiga tips och nyheter

Länkar

Så tar du fajten om insyn - se en föreläsning från Gräv 2016

Utbildning i offentlighet och sekretess
Vi har ett oslagbart erbjudande till landets redaktioner: Offentlighetsjouren kommer till er! Föreläsningen är kostnadsfri, den mottagande redaktionen betalar resan och eventuell övernattning för föreläsaren.
Ett upplägg kan se ut så här: Mats Amnell kommer till er vid en lämplig tidpunkt, exempelvis i samband med en redaktionell utbildningsdag, och håller en föreläsning på cirka två timmar. Den inledande tio minuterna är en presentation av Offentlighetsjouren och den hjälp vi kan erbjuda. Resten av tiden ägnar vi åt handfasta tips och diskussioner inom ämnet offentlighet och sekretess.
Intresserad? Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Offentlighetsjouren hjälper fler än någonsin

Offentlighetsjouren modulDet är sorgligt att den behövs men fantastiskt vilka resultat den ger.
Offentlighetsjouren.

Hittills i år har 71 journalister (fler än under hela 2015) fått hjälp av Offentlighetsjouren och Mats Amnell när de fastnat hos ovilliga tjänstemän och förvaltningar. Reportrar på bland annat Hem&Hyra, Norrtelje tidning, Jönköpings-Posten, Faktum och Sörmlands Nyheter har fått hjälp med överprövningar, besvärshänvisningar eller i vissa fall med alternativa sökvägar för att få ut de dokument som de enligt grundlagen hade rätt till redan från början.
Ämnesmässigt har det bland annat handlat om uppsägningar på oklara grunder i ett par kommuner, missnöjda föräldrar i en förskola och rätten att få ta del av politikers e-post.

Offentlighetsjouren kan komma till er!

Vi har ett oslagbart erbjudande till landets redaktioner: Offentlighetsjouren kommer till er! Föreläsningen är kostnadsfri, den mottagande redaktionen betalar resan och eventuell övernattning för föreläsaren Mats Amnell.
Ni väljer lämplig tidpunkt, exempelvis i samband med en redaktionell utbildningsdag, och får föreläsning, handfasta tips och diskussioner inom ämnet offentlighet och sekretess. Intresserad? Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Läs mer om Offentlighetsjouren här!

Offentlighetsjouren tipsar på Gräv 2017

På Grävseminariet gav Mats Amnell deltagarna ett par konkreta tips om hur man kan göra när myndigheter inte vill lämna ut allmänna handlingar. Och han berättade också om den service reportrar och redaktioner kan få gratis från Offentlighetsjouren på Fojo. Se videon och få tipsen du också.

Klicka här så kommer du till Offentlighetsjouren.

Så funkar offentlighetsprincipen – frågor och svar

Rätten att ta del av offentliga handlingar och information är ett av journalistens viktigaste arbetsredskap.
Därför är det viktigt att vara påläst om de regler som gäller. Både för att förse allmänheten med information och att kunna ta strid för offentlighetsprincipen när de som inte tycker om offentlig insyn försöker sätta den ur spel.

Nedan ges en översiktlig bild av offentlighetsprincipen, hur den fungerar samt några tips om hur man kan argumentera för sin sak om det blir problem. För den som vill ha en djupare genomgång kan det vara bra att komplettera med någon av de handböcker i ämnet som finns för journalister.

Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Fortsätter du så hittar du svar på de frågor man oftast har som journalist:

 

Gäller offentlighetsprincipen för alla?

Var har man rätt till insyn?

Vilka insynsmöjligheter finns hos privata entreprenörer och bolag där kommunen är delägare?

Vad är en handling?

Vad skiljer en allmän handling från andra handlingar?

När blir en handling allmän?

Finns det hemliga handlingar?

Måste handlingar diarieföras?

Vem beslutar om sekretess?

Hur snabbt måste en handling lämnas ut?

Måste jag veta diarie- eller ärendenumret för att få ut en handling?

Har hjälpsam måste tjänstemannen vara?

Måste jag betala för kopior?

Kan jag låna dator för att ta del av handlingar?

Kan jag kräva att handlingar skickas till mig?

Vad gäller för handlingar i elektronisk form?

Måste jag berätta varför jag vill ha en handling?

Är "sekretess" giltigt skäl för avslag?

Vilken är skillnaden mellan stark och svag sekretess?

Är "affärssekretess" giltigt skäl för avslag?

Är "Strider mot PUL" giltigt skäl för avslag?

Är "arbetsmaterial" giltigt skäl för avslag?

Är "minnesanteckning" giltigt skäl för avslag?

Är "Privat handling" giltigt skäl för avslag?

Är "mellanprodukt" giltigt skäl för avslag?

Har jag rätt att se handlingar inför nämndssammanträden?

Kan fullmakt bryta sekretessen?

Kan sekretessförbehåll ge insyn?

Hur kan meddelarfrihet ge insyn?

Gäller sekretessen lika hos alla myndigheter?

Hur länge gäller sekretessen?

Är det alltid rätt att överklaga ett avslag?

Hur överklagar man?

Vilken är skillnaden mellan att klaga hos kammarrätten och JO?

Vad gäller för handlingar som rör EU och andra länder?

Gäller offentlighetsprincipen för alla?

Offentlighetsprincipen ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten gäller oavsett ålder och nationalitet. Man behöver alltså inte vara svensk medborgare. Huvudregeln är att man inte behöver uppge sitt namn eller berätta varför man vill se en handling. Från detta finns undantag som kommer att tas upp längre fram.

Reglerna om allmänna handlingars offentlighet finns i Tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Det finns en rad undantag från reglerna om offentlighet. De regleras i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagrum: TF 2 kap

 

Var har man rätt till insyn?

Offentlighetsprincipen gäller hos statliga myndigheter, landsting och kommuner. Den gäller även i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där "kommuner och landsting skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande ensamma eller tillsammans". Med "rättsligt bestämmande" menas rätten att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen. Samma villkor gäller stiftelser som förvaltas av juridiska personer (bolag, stiftelser eller ekonomiska föreningar) där kommuner eller landsting genom aktie- eller andelsinnehav förfogar över mer än hälften av rösterna i bolaget.
Lagrum: Offentlighets och sekretesslagen 2 kap, 3§

 

Vilka insynsmöjligheter finns hos privata entreprenörer och bolag där kommunen är delägare?

Friskolor och privata entreprenörer lyder inte under offentlighetsprincipen trots att de bedriver verksamhet som i offentlig regi omfattas av insyn.

Det finns ändå vissa möjligheter. De handlingar som skickas från entreprenören till olika myndigheter blir normalt allmänna handlingar.

Enligt kommunallagen ska kommuner i sina avtal skriva in villkor som ger allmänheten insyn i verksamheten.

När en kommun eller ett landsting bildare ett bolag eller en stiftelse tillsammans med en privat aktör för att ha hand om kommunala angelägenheter gäller offentlighetsprincipen om en eller flera kommuner/landsting äger mer än hälften av aktierna eller utser mer än hälften av styrelseledamöterna.

I övriga fall ska kommunen/landstinget verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos företaget.

Om kraven på avtalad insyn för allmänheten fungerar i praktiken är dock osäkert. Men man kan åtminstone försöka be kommunen/landstinget att hjälpa en att få del av handlingar man är intresserad av. Exempelvis vårdföretagets bemanningslistor.

Lagrum: Kommunallagen Kap 3, 18§ och 19a§

 

Vad är en handling?

En handling är något som innehåller information. Det kan vara skrift på papper men också bilder, foton, ritningar, ljud- och bildupptagningar, e-post eller datalagrad information.
Lagrum: TF 2 kap, 3§

 

Vad skiljer en allmän handling från andra handlingar?

Det finns i huvudsak tre olika typer av handlingar hos våra myndigheter:

1: Allmänna handlingar som oftast också är offentliga. Om en myndighet nekar att lämna ut en allmän handling måste den kunna hänvisa till en lagparagraf som ger rätt att göra undantag på grund av sekretess. (se vidare nedan)

2. Myndighetens interna handlingar (arbetsmaterial), det vill säga handlingar som framställts hos myndigheten i ett pågående ärende. När ärendet är avslutat eller handlingarna expedierats (skickats ut) från myndigheten blir de allmänna.

3. Privata handlingar. Handlingar som skickats privat till en tjänsteman eller politiker och som inte berör myndighetens verksamhet. Exempelvis privata brev eller partihandlingar.

 

När blir en handling allmän?
1: När handlingen är inkommen eller kommit behörig befattningshavare tillhanda eller tillhör eller är tillgänglig för myndigheten. En handling anses förvarad eller inkommen så fort den kommit in i myndighetens lokaler. Den kan också vara förvarad genom att en behörig befattningshavare tagit emot den någon annanstans, exempelvis med posten i sitt hem.

2: När handlingen är upprättad genom att den är producerad av myndighetens personal och fått sin slutliga utformning och är justerad, färdigställd och/eller ärendet avslutat.

3: När handlingen är expedierad genom att ha skickats eller lämnats ut från myndigheten. En handling kan exempelvis bli allmän om den överlämnas till en annan myndighet.

Lagrum: TF 2 kap, 6-7§

 

Finns det hemliga handlingar?

Ja, en del allmänna handlingar omfattas helt eller delvis av sekretess. Allmänna handlingar kan delas in så här:

1: Offentliga handlingar som kan lämnas ut.

2: Blandade handlingar vars innehåll delvis kan offentliggöras. Exempelvis kan en handling bli offentlig om namn och andra personuppgifter på de berörda stryks.

3: Hemliga eller sekretessbelagda handlingar.

 I grova drag förekommer sekretess i större eller mindre omfattning när det gäller följande (villkoren finns preciserade i Lagen om offentlighet och sekretess):

  • Rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation.
  • Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik.
  • Myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn.
  • Intresset att förebygga eller beivra brott.
  • Det allmännas ekonomiska intresse.
  • Skyddet för enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden.
  • Intresset att bevara djur- och växtarter.

Lagrum:Offentlighets och sekretesslagen 1 kap

 

Måste handlingar diarieföras?

Ja, myndigheter är skyldiga att diarieföra alla inkomna och upprättade handlingar. Inskrivning i diariet skall ske så fort en handling inkommit till myndigheten. Men diarieföring är inget villkor för att handlingen skall bli allmän. Det blir den redan när den inkommer till myndigheten.

En myndighet får göra undantag från kravet på diarieföring för handlingar som inte omfattas av sekretess. De behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Fråga gärna om myndigheten förvarar handlingar på det här sättet.

I diariet anges vilken typ av ärende det handlar om, vem som är handläggare, varifrån handlingen kommer, datum och andra uppgifter. Diariet är offentligt.

Lagrum: Offentlighets och sekretesslagen 5 kap, 1-5§

 

Vem beslutar om sekretess?

Den som förvarar eller ansvarar för en handling skall pröva om den kan lämnas ut. Om han eller hon är osäker kan beslutet istället fattas av en överordnad eller av myndigheten. Men bara om det inte innebär onödiga dröjsmål. Högst en eller ett par dagar anses vara acceptabelt om det inte handlar om ett stort antal handlingar som måste gås igenom och sekretessprövas. Om den som förvarar handlingen säger nej har man rätt att begära att myndigheten prövar ärendet.

Lagrum: Offentlighets och sekretesslagen 6 kap, 2-3 §

 

Hur snabbt måste en handling lämnas ut?

En begäran enligt offentlighetsprincipen skall hanteras skyndsamt. Det betyder att den är ett förtursärende. En tjänsteman kan inte dröja med motiveringen att han eller hon har mycket att göra i största allmänhet.

Huvudregeln är att man genast skall få ta del av handlingen. Samma dag eller någon dags fördröjning kan vara acceptabelt om myndigheten måste göra sekretessprövning, om materialet är omfattande eller om det tar tid att leta fram handlingen.
Myndigheten är skyldig att lämna ut offentliga handlingar under hela arbetsdagen, alltså inte bara under eventuell expeditionstid.
Om det rör sig om ett stort antal handlingar som måste sekretessprövas bör dessa kunna lämnas ut i takt med varje handling prövats.

Lagrum: TF 2 kap, 12§

 

Måste jag veta diarie- eller ärendenumret för att få ut en handling?

Nej, det finns inget sådant krav. Men man måste kunna precisera tillräckligt väl för att myndighetens personal skall kunna veta vilken handling det rör sig om. Om man väl förklarat att man är intresserad av kommunstyrelsens protokoll för 2005 är personalen skyldig att lämna ut handlingarna även om det blir mycket letande i källaren eller arkivet.

 

Har hjälpsam måste tjänstemannen vara?

Myndigheter har serviceskyldighet. De ska exempelvis lämna upplysningar, vägleda, ge råd, svara på frågor och hjälpa den enskilde att ta vara på sin rätt. Myndigheterna är också skyldiga att ta emot besök och telefonsamtal. De ska hålla öppet minst två timmar varje vardag för mottagande och utlämnande av allmänna handlingar.

Lagreglerna och dess anda innebär att tjänstemän skall vara göra sitt bästa för att hjälpa till och inte krångla i onödan.

Lagrum: Förvaltningslagen 4-5§

 

Måste jag betala för kopior?

Alla har rätt att både läsa offentliga handlingar och att få kopior. Myndigheten får lov att ta ut en självkostnadsavgift för kopiorna. Praxis brukar vara att upp till nio sidor är gratis. Tar man tio eller fler kopior får man betala en klumpsumma på 50 kronor för de tio första och därefter två kronor per kopia.
Några myndigheter, exempelvis Bolagsverket, har fått tillåtelse att tillämpa andra avgiftsnivåer.

Lagrum: TF 2 kap, 12-13§ samt Avgiftsförordningen 16§

 

Kan jag låna dator för att ta del av handlingar?

Om det krävs särskild utrustning för att ta del av en handling skall myndigheten se till att man får tillgång till sådan. Det kan exempelvis handla om dator, cd- eller dvd-spelare, projektor etc. Man har också rätt att få en sittplats där man i lugn och ro kan ta del av handlingar.

Lagrum: Offentlighets- och sekretesslagen 6 kap, 6§

 

Kan jag kräva att handlingar skickas till mig?

Om man inte har tid eller möjlighet att besöka en myndighet som kanske ligger långt borta har man rätt att få kopior av allmänna handlingar skickade. Det normala är att de skickas per post. Men man kan också begära att de faxas eller skickas med e-post. Lagen säger att myndigheten ska ta hänsyn till den enskildes önskemål om hur kopior ska skickas.

Myndigheten ska på begäran faxa om det inte är olämpligt. Exempel på undantag från användande av telefax är om det skulle medföra mycket extraarbete, att typen av material är mindre lämpligt att skicka så eller att det rör sig om ett stort antal handlingar.

När det gäller e-post kan myndigheten själv välja hur man vill göra.

Om myndigheten krånglar kan man hänvisa till förvaltningslagens anda om hjälpsamhet och att myndighetspersonal inte skall ställa upp hinder som inte kan motiveras av sakskäl.

Lagrum: Lag 2003:234 samt Förvaltningslagen 4-5 §

 

Vad gäller för handlingar i elektronisk form?

Datoriserad information räknas som allmän handling om den är förvarad hos myndigheten och om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Därmed bör det som är tillgängligt för myndighetens personal i det vardagliga arbetet utgöra allmän handling.

En myndighet får, men måste inte, lämna ut handlingar i elektronisk form. (Se ovan under Rätt att få handlingar skickade)

Även här kan man hänvisa till förvaltningslagens anda. Man har alltså ha ganska goda möjligheter i många fall eftersom ett utlämnande i elektronisk form inte borde medföra något större extra besvär.

Man har rätt att få låna en dataterminal för att ta del av allmänna handlingar i elektronisk form. Man har också rätt att få hjälp för att kunna hantera utrustningen

Lagrum: TF: 2 kap, 3 och13§, Förvaltningslagen 4-5§, Lag 2003:234 samt Offentlighets- och sekretesslagen 6 kap, 6-7§ och 4 kap, 2§

 

Måste jag berätta varför jag vill ha en handling?

Huvudregeln är att en myndighet inte får fråga efter identitet och syfte när någon begär att få ta del av allmänna handlingar. Men det är tillåtet om myndigheten behöver veta det för att bedöma risken för skada eller men (se nedan) vid en sekretessprövning. Det betyder inte att man alltid måste förklara sig i detalj. Förhoppningsvis räcker det att säga att syftet är journalistiskt.

Lagrum: TF 2 kap, 14§

 

Är "sekretess" giltigt skäl för avslag?

Ja, ibland men långt ifrån alltid. En del allmänna handlingar innehåller uppgifter som gör att myndigheten inte vill lämna ut dem av sekretesskäl. Offentlighets- och sekretesslagens regler avgör när det är motiverat.

Man skall inte ta för givet att myndigheten alltid gör rätt i sin bedömning. Myndigheter med sekretessomgärdad verksamhet – exempelvis socialtjänst och vård – blir lätt överdrivet sekretessbenägna för att vara på säkra sidan.

Ges avslag av sekretesskäl skall man alltid be myndigheten motivera vilken eller vilka paragrafer beslutet grundas på. Kanske hänvisar myndigheten till svag sekretess (se nedan) där huvudregeln faktiskt är offentlighet.
Att en handling innehåller sekretessbelagda uppgifter betyder inte att hela handlingen behöver vara sekretessbelagd. Om namn eller andra personuppgifter tas bort kan kanske det övriga materialet göras offentligt. Begär att myndigheten sekretessprövar handlingen del för del.

 

Vilken är skillnaden mellan stark och svag sekretess?

Myndigheter hänvisar ofta till paragrafer med svag sekretess när de nekar att lämna ut handlingar. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel.

Tre olika skaderekvisit avgör graden av sekretess. Värt att veta i sammanhanget är att "skada" avser ekonomisk skada, medan "men" handlar om andra typer av skada.

  • Svag sekretess eller "rakt skaderekvisit" innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om "det inte kan antas" att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.
  • Stark sekretess eller "omvänt skaderekvisit" betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut "om det inte står klart att uppgiften kan röjas" utan att någon lider skada eller men som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.
  • När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.

 

Är "affärssekretess" giltigt skäl för avslag?

Offentlighetsprincipen gäller även i kommunala och landstingsägda bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar (Se ovan).
Bolag har större möjlighet än myndigheter att hävda affärssekretess. Ofta hänvisas till bestämmelserna om skydd för det allmännas (bolagets) ekonomiska intressen och om enskildas (affärspartners) ekonomiska intressen.

Tänk dock på att paragraferna i huvudsak bara stadgar svag sekretess. Det betyder att myndigheten eller bolaget måste visa att det finns skäl att anta att den enskilde lider ekonomisk skada.

Läs hela paragrafen som myndighetens eller bolagets nekande grundar sig på. Ofta finns undantag från sekretess när det gäller beslut. Vidare framgår även att sekretessen är tidsbegränsad.

 

Är "Strider mot PUL" giltigt skäl för avslag?

Ett utlämnande av allmänna handlingar kan strida mot Personuppgiftslagen, PUL. Men lagen innehåller undantag för journalistiska ändamål och konstnärligt och litterärt skapande. Journalister har alltså rätt att ta del av uppgifter och handlingar som inte är tillgängliga för andra. Vem som helst kan dock utnyttja undantaget om ändamålet är journalistiskt.

Lagrum: PUL 7:e paragraf

 

Är "arbetsmaterial" giltigt skäl för avslag?

Arbetsmaterial är handlingar som upprättats i ett pågående ärende. Normalt sett blir de allmänna när ärendet avslutats.
Arbetsmaterial är inte allmän eller offentlig handling som myndigheten är skyldig att lämna ut. Men å andra sidan är det inte heller förbjudet. Myndigheten eller handläggaren kan själv välja. I en sådan situation kan det löna sig att argumentera för sin sak.

Det är också möjligt att påståendet inte stämmer. Kan hela eller delar av det påstådda arbetsmaterialet ha tillkommit utanför myndigheten? Då rör det sig om inkomna och allmänna handlingar. Har materialet lämnats över till en annan myndighet eller någon utomstående? Då kan handlingen anses som expedierad och allmän. Tänk på att det finns olika myndigheter inom en kommun. Ett förslag som gått på remiss från byggnadsnämnden till miljönämnden har expedierats från en myndighet och inkommit till en annan och bör alltså vara en allmän handling på båda ställena.

 

Är "minnesanteckning" giltigt skäl för avslag?

En minnesanteckning blir allmän handling om den tas om hand och arkiveras. Samma sak gäller utkast och koncept till beslut. Om myndigheten istället väljer att rensa ut sådant material rör det sig enligt lagen inte om allmän handling.

Lagrum: TF 2 kap, 9§

 

Är "Privat handling" giltigt skäl för avslag?

En privat handling är en handling som rör en tjänstemans privatliv. Exempelvis ett kärleksbrev som av någon anledning skickats till arbetsplatsen. Eller anteckningar från den lokala partiavdelningens möte som kommunalrådet har med sig i portföljen till kommunhuset. Men en handling som en tjänsteman eller politiker tagit emot i egenskap av företrädare för en myndighet är inte privat. Att avsändaren skickat handlingen personligen till en tjänsteman har ingen betydelse. Handlar innehållet om myndighetens verksamhet är den inte privat. Inte heller blir myndighetens handling privat för att den förvaras hemma hos en politiker eller tjänsteman.

 

Är "mellanprodukt" giltigt skäl för avslag?

Myndigheten kan hävda att handlingen är en mellanprodukt som ännu inte funnit sin slutgiltiga form. Den anses då vara ett utkast till utredning eller beslut som kan skickas till andra myndigheter och enskilda för beredning och synpunkter utan att den blir en allmän handling.

Detta kan dock ses som en tolkningsfråga liksom så mycket annat inom juridiken. En journalist som vill ta del av handlingen bör hävda att den är expedierad hos den ena myndigheten och inkommen hos den andra och därmed en allmän handling på båda ställena.

 

Har jag rätt att se handlingar inför nämndssammanträden?

Sammanträdeshandlingar som skickas ut till förtroendevalda inför exempelvis ett nämndsmöte är arbetsmaterial (se ovan) och anses inte vara expedierade när de skickas ut. Politikerna ses i det fallet som en del av myndigheten. Å andra sidan är det inte förbjudet att lämna ut arbetsmaterial – myndigheten kan själv välja.

I praktiken rör det sig om sammanträdeshandlingar ofta både om allmänna och icke allmänna handlingar. I sammanträdeshandlingar finns vanligtvis både arbetsmaterial och handlingar som inkommit från andra myndigheter eller från privatpersoner, företag eller föreningar.

 

Kan fullmakt bryta sekretessen?

Sekretess gäller inte mot den som berörs i en handling. Ett beslut om försörjningsstöd (socialbidrag) är normalt sett sekretessbelagt. Men den person beslutet gäller har rätt att ta del av det. Han eller hon kan också ge tillstånd för journalister och andra att läsa och få kopior på handlingarna genom att utfärda en fullmakt.

Om handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter om flera personer – exempelvis i fråga om en vårdnadstvist – är det inte säkert att en fullmakt från bara ena parten räcker för att bryta sekretessen. En lösning är då att den berörda själv begär kopior på handlingarna som sedan kan läsas av journalisten.

Lagrum: Offentlighets och sekretesslagen 10 kap, 14§ samt 12 kap, 2§

 

Kan sekretessförbehåll ge insyn?

En myndighet kan låta en utomstående läsa sekretessbelagda handlingar mot att han eller hon skriver på ett sekretessförbehåll. Det innebär att man lovar att inte föra vidare sekretessbelagda uppgifter. Förbehållet är juridiskt bindande och betyder att den som skrivit på har samma tystnadsplikt som myndighetens personal. Den som bryter mot tystnadsplikten riskerar åtal.

Det finns både för- och nackdelar med att skriva på ett sekretessförbehåll. Man kan ta del av information som man annars inte hade fått. Man kan efteråt be den uppgifterna handlar om att häva sekretessen med fullmakt och har sedan möjlighet att publicera.

Å andra sidan kan man hamna i lojalitetskonflikter om man får veta sådant som har stort allmänintresse men är sekretessbelagt.
Frågan blir då om man skall tiga i strid med sina yrkesideal eller publicera och riskera straff.

Lagrum: Offentlighets och sekretesslagen 10 kap14§ samt 12 kap 2§

 

Hur kan meddelarfrihet ge insyn?

Anställda hos myndigheter har meddelarfrihet. Det betyder att han eller hon har rätt att kontakta massmedia och anonymt eller öppet för att lämna upplysningar för publicering. I vissa fall även sådant som är hemligt. Friheten är dock begränsad beroende på vilken typ av uppgifter det rör sig om.

Det finns tre typer av uppgifter: offentliga, hemliga och kvalificerat hemliga. Offentliga uppgifter kan lämnas ut direkt. Men när det gäller hemliga uppgifter får tjänstemannen bara meddela dem muntligt eller referera till dem, inte lämna ut kopior på handlingen. Kvalificerat hemliga uppgifter, alltså exempelvis sådana som är viktiga för rikets säkerhet, får inte lämnas ut överhuvudtaget. Ibland gör tystnadsplikten också att det råder absolut sekretess.

Myndigheten får inte försöka ta reda på vem som lämnat ut offentliga eller hemliga uppgifter. Men om det är kvalificerat hemliga uppgifter eller handlingar med hemligt innehåll som lämnats ut har myndigheten den rätten. Journalister och media har tystnadsplikt och får inte röja sin källa.

Meddelarfriheten gäller även anställda i den sorts kommunala bolag, föreningar och stiftelser som nämns ovan under "Här har du rätt till insyn".

Lagrum: TF 1 kap, 1§ samt 3 kap, 4§

 

Gäller sekretessen lika hos alla myndigheter?

Ibland kan samma handling vara sekretessbelagd hos en myndighet men offentlig hos en annan. Exempelvis kan kommunens socialtjänst bedöma att en länsrättsdom faller under sekretessen. Men hos rätten som avkunnat domen är den en allmän och offentlig handling.

Detta beror på att olika myndigheter har olika sekretesskrav på sig. Men också på att olika myndigheter och tjänstemän gör skiftande bedömningar om hur reglerna skall tolkas. Det kan vara värt att fundera på om en sekretessbelagd handling också kan finnas hos någon annan myndighet.

 

Hur länge gäller sekretessen?

Sekretess gäller inte för evigt. Beroende på vilken typ av uppgifter det rör sig om varierar tidsgränsen från några år och upp till flera decennier. Vilken tidsgräns som gäller brukar framgå av de olika paragraferna. Sekretessen blir ofta svagare ju närmare tidsgränsen man kommer. Därför är det inte säkert handlingar som är sekretessbelagda idag behöver vara det om ett år. Varje gång myndigheten får en begäran om att få ta del av en handling skall en ny prövning göras av risken för skada eller men. Då måste man också ta hänsyn till att innehållet blivit äldre och att skaderisken eventuellt avtagit.

 

Är det alltid rätt att överklaga ett avslag?

Den som är missnöjd med en myndighets handläggning eller ett avslag på en begäran om att få ta del av en allmän handling kan överklaga till Kammarrätten eller anmäla till Justitieombudsmannen, JO. Det är egentligen en mindre bra lösning. Även om man till slut får rätt får man räkna med att det tar månader och ibland år för JO eller domstolen att avgöra ett ärende. Och då kan det vara för sent. Som journalist behöver man ofta informationen på kort varsel.

Ändå är det viktigt att stå på sig. Journalister om någon grupp måste ta strid för öppenhet och insyn när andra försöker begränsa den genom okunskap om de regler som gäller eller genom rent lagtrots. Låter man udda vara jämt kommer myndigheten eller tjänstemannen troligen att fortsätta och krångla eller fatta felaktiga beslut också i framtiden.

Innan man överklagar kan det vara bra att undersöka möjligheterna att få rätt. Myndigheten bör ha grundat sitt beslut på en eller flera lagparagrafer. Läs vad som sägs i paragraferna. Komplettera gärna med facklitteratur som talar om hur reglerna kan tolkas.

Om sannolikheten att få rätt är liten kan det vara bättre att avstå från att överklaga. Myndighetspersoner som vinner en sekretessprövning drar ibland felaktigt slutsatsen att de även i andra fall har rätt att slentrianmässigt hemlighålla uppgifter och handlingar efter eget tycke.

 

Hur överklagar man?

Om den som förvarar en handling nekar att lämna ut den bör man begära att myndigheten prövar frågan och fattar ett formellt beslut. Detta skall vara skriftligt och innehålla en motivering och hänvisning till den eller de lagparagrafer beslutet grundar sig på.
Ett överklagande skall lämnas till den myndighet som fattat avslagsbeslutet. Om myndigheten håller fast vid det tidigare beslutet skickas detta vidare till Kammarrätten för prövning.

Ett överklagande måste ha kommit in till myndigheten senast tre veckor efter att den som överklagar tagit del av beslutet.

Överklagandet skall vara skriftligt, undertecknat och innehålla kontaktuppgifter. Man måste vidare tala om vilket beslut som överklagas, på vilket sätt man vill att det skall ändras och varför. Möjligheten att få rätt ökar om man kan hitta lagparagrafer eller tidigare domar i liknande fall som talar för den egna saken. Allmänna resonemang om vad man själv upplever som rättvist eller orättvist fungerar sämre om de inte råkar sammanfalla med de lagar som gäller.

Tänk på att Kammarrätten och JO även hanterar klagomål om utlämnande av allmän handling från kommunala bolag och stiftelser.

 

Vilken är skillnaden mellan att klaga hos kammarrätten och JO?

Om man är missnöjd med myndighetens handläggning – alltså i första hand inte ett formellt beslut – kan man klaga hos Justitieombudsmannen (JO). Om det är innehållet i själva beslutet man vill klaga på är Kammarrätten rätt instans. (se ovan)
Om myndigheten exempelvis dröjt allt för länge med att lämna ut en handling, nekat ett lämna ut kopior eller ställt andra otillåtna villkor är det JO man ska klaga hos. Tänk på att JO även hanterar liknande klagomål i ärende om utlämnande av allmän handling från kommunala bolag och stiftelser.
En anmälan kan göras upp till två år efter det man vill klaga på inträffade.
Anmälan skall innehålla samma uppgifter som när man överklagar. (se nedan) 

 

Vad gäller för handlingar som rör EU och andra länder?

Utrikessekretess behandlas i lagen om offentlighet och sekretess 15 kap 1 §. Den innehåller ett så kallat rakt skaderekvisit vilket innebär att offentlighet är huvudregel. Nyligen beslöt dock riksdagen om ett tillägg i lagen som innebär ökade möjligheter till sekretess. Den nya sekretessbestämmelsen innebär att handlingar ska kunna skyddas av utrikessekretess även om innehållet ur svenskt perspektiv framstår som harmlöst om avsändarlandet vill ha det så.

Lagrum: Offentlighets- och sekretesslagen 15 kap, 1§

 

Sökord i alfabetisk ordning

Det alfabetiska registret visar var man hittar statistik och fakta inom olika ämnesområden.

Aborter

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen 

Alkohol, dödlighet

Folkhälsomyndigheten

Alkoholförsäljning

Folkhälsomyndigheten

Anmälningar

Skolinspektionen, JO

Arbetsmarknad

Arbetsförmedlingen

Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen

Arbetsrelaterad ohälsa

Folkhälsomyndigheten

Avhopp, politiska

Valmyndigheten

Barnafödande

SCB

Barn i fattiga hem

Rädda Barnen

Barngrupper, storlek

Kolada, Skolverket

Barnomsorg

Kolada, Skolverket

Barn, omhändertagna

Socialstyrelsen

Befolkningssiffror

SCB

Betyg

Skolverket, Kolada

Bibliotek

Kungliga biblioteket, Kolada

Boendekostnader

Nils Holgerssonundersökningen, Sabo

Boklån/invånare

Kungliga bibliotrerket

Bostadsbrist

Boverket

Brottslighet

Brottsförebyggande rådet, Folkhälsomyndigheten

Busstrafik

Trafa

Byggande

Sverige bygger, Trafikverket

Cancer, dödlighet

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Ekonomi, kommunal

Kolada

Ekonomi, privat

SCB

Ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen

Entreprenader, andel

Kolada, Svenskt näringsliv

Familjedaghem

Skolverket, Kolada

Familjerätt

Socialstyrelsen

Flyktingmottagning

Migrationsverket

Folkhälsa

Folkhälsomyndigheten

Fritid

Kolada

Fritidshem

Skolverket, Kolada

Fruktsamhet hos kvinnor

SCB

Färdtjänst

Trava

Företag

Svenskt Näringsliv, Ekonomifakta, Alla bolag

Förskola

Kolada, Skolverket

Förskoleklass

Kolada, Skolverket

Grundskola

Kolada, Skolverket

Gymnasieskola

Kolada, Skolverket

Handikappade

Kolada, Socialstyrelsen

Hemtjänst

Kolada, Socialstyrelsen

Hjärtinfart, dödlighet

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Hälsa

Folkhälsomyndigheten

Inkomster

SCB

Invandring

Migrationsverket

Jobb, lediga

Arbetsförmedlingen

Järnvägsbyggen

Trafikverket

Kollektivtrafik

Trafa

Kommunalskatt

SCB, Kolada

KOMVUX

Skolverket

Krimminalitet

Brottsförebyggande rådet

Kultur

Kolada, Kungliga biblioteket

Landstingsskatt

SCB

Lediga jobb

Arbetsförmedlingen

Lungcancer, dödlighet

Folkhälsomyndigheten

Mandatfördelning

Valmyndigheten

Medellivslängd

Folkhälsomyndigheten

Missbruksvård

Socialstyrelsen

Nyföretagande

Svenskt näringsliv, Ekonomifakta

Näringsliv

Svenskt Näringsliv, Ekonomifakta, Allabolag

Ohälsa, arbetsrelaterad

Folkhälsomyndigheten

Ohälsotal

Folkhälsomyndigheten

Olyckor

Folkhälsomyndigheten, Transportstyrelsen

Omhändertagna barn

Socialstyrelsen

Personaltäthet, barnomsorg

Kolada, Skolverket

Personaltäthet, skola

Kolada, Skolverket

Politik

Valmyndigheten

Politiker, könsfördelning

Valmyndigheten

Politiker, åldersfördelning

Valmyndigheten

Politiska avhopp

Valmyndigheten

Privatekonomi

SCB

Privata förskolor

Skolverket, Kolada

Privata skolor

Skolverket, Kolada

Rökning

Folkhälsomyndigheten

Serveringstillstånd, antal

Folkhälsomyndigheten

Sjukvård

Kolada, Socialstyrelsen

Självmordsfrekvens

Folkhälsomyndigheten

Skattesatser

SCB

Skola

Skolverket, Kolada

Social verksamhet

Socialstyrelsen, Kolada

Socialbidrag

Socialstyrelsen

Stiftelser

Stiftelseregistret

Svenska för invandrare

Skolverket

Särskilt boende

Socialstyrelsen, Kolada

Särskola

Skolverket

Tillsyn

Skolinspektionen

Trafik

Transportstyrelsen

Unga, omhändertagna

Socialstyrelsen

Utbildning

Skolverket, Kolada

Utbildningsnivå, medel

SCB

Valdeltagande

Valmyndigheten

Valresultat

Valmyndigheten

Valsedlar

Valmyndigheten

VA-taxor

Svenskt vatten, Nils Holgerssonundersökningen

Vägar

Trafikverket

Äldreboende

Socialstyrelsen, Kolada

Äldreomsorg

Socialstyrelsen, Kolada

 Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Ta hjälp av Offentlighetsjouren du också!

Hittills i år har Offentlighetsjouren hjälpt till i 125 fall. Ifjol var det totalt 70, vilket alltså betyder en kraftig ökning i år.
Detta tryckfrihetslagstftningens jubileumsår är det egentligen mer än sorgligt att fler journalister än någonsin behöver hjälp för att få myndigheter att göra det de är skyldiga att göra enligt grundlagen. Behöver du också hjälp, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Han kan även komma till din redaktion och prata offentlighet. Läs mer om det här.

Tre Tunga Tips

 

Problem att få ut handlingar? Här är tre goda råd för att i första hand undvika en tidskrävande sekretessprövning i domstol och i andra hand nå framgång vid ett överklagande.

 

Begär skriftligt beslut

När myndigheten säger nej ber du om ett skriftligt beslut med hänvisning till den/de lagparagrafer beslutet grundar sig på. Du kan eventuellt även be att få handlingen avidentifierad. Förvånansvärt ofta innebär detta att man får ut handlingarna direkt. Bra för dig och tyvärr samtidigt ett trist tecken på hur dåligt myndigheter sköter den här typen av ärenden. När tjänstemannen som nyss sade nej inser att han/hon måste lägga tid på att leta i lagtexter för att eventuellt hitta en giltig paragraf är det enklare att bara lämna ut.

 

Svag sekretess öppnar för insyn

Är avslaget grundat på svag eller stark sekretess? Myndigheter hänvisar ofta till lagparagrafer med svag sekretess. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel och att risken för skada/men är liten eller obefintlig.

Tre olika så kallade skaderekvisit avgör graden av sekretess. Värt att veta i sammanhanget är att "skada" avser ekonomisk skada, medan "men" handlar om annan typ av skada.

  • Svag sekretess eller "rakt skaderekvisit" innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om "det inte kan antas" att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.
  • Stark sekretess eller "omvänt skaderekvisit" betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut "om det inte står klart att uppgiften kan röjas" utan att någon lider skada eller men som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.
  • När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.

 

Läs hela paragrafen!

Avslagsbeslutet kan grundas på en paragraf som inleds med stark sekretess (se ovan). Men ge inte upp. Om man läser vidare i lagtexten följer ofta exempel på förhållanden inom området som regleras av svag sekretess eller som inte alls omfattas av sekretess.
Därmed öppnas möjligheter till insyn.

Läs även övriga paragrafer i kapitlet.

Kanske är det istället en annan paragraf med lägre sekretessgrad som ska tillämpas.

 

Ett exempel:

I Lagen om offentlighet och sekretess 28 Kap 11-12 § regleras offentligheten vid arbetsförmedlingar när det gäller uppgifter om arbetssökandes och arbetsgivares personliga och ekonomiska förhållanden. I båda paragraferna stadgas stark sekretess. 12 § skyddar undantagslöst arbetsgivaren från offentlig insyn. Men i 11 § som behandlar arbetssökande finns ett viktigt undantag – sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Därmed bör man kunna begära att få ta del av beslut om praktik eller anställningar hos privata arbetsgivare som finansieras med lönebidrag eller liknande. Om man ber arbetsförmedlingen att maska namn och uppgifter på arbetsgivaren kan man genom återstående uppgifter se vilka arbetssökande som har placerats. Dessa kan sedan kontaktas och intervjuas om var de varit placerade och om det är nöjda.

 

Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Phone: +46 (0) 480 44 64 00 Address: Linnéuniversitetet, fojo, 391 82 Kalmar, Sweden Visiting Address: Gröndalsvägen 19, 392 36 Kalmar, Sweden Email: fojoinfo@lnu.se