David Qviström: Nyttiga Människor

Att skildra flyktingar – tankar och tips

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

En annan berättelse om Sverige, en annan journalistik om migranter och flyktingar. Det var utmaningen för tre Fojokurser i Stockholm och Malmö under förvintern, ledda av David Qviström tillsammans med Helen Ardelius och undertecknad. Davids nyligen utkomna bok "Nyttiga människor" var utgångspunkt för kurserna tillsammans med hans frågeställningar:
"Vad jag saknar är motrösterna. Inte de mot rasism, för sådana finns. Jag tänker på den stora berättelsen om vad som egentligen håller samman ett samhälle. Alltså: vilka är vi, och vilket ansvar har vi för varandra? Eller är det verkligen så att vi bara känner verklig solidaritet och lojalitet med dem som liknar oss själva? Hur finner vi en relevant berättelse om Sverige och Europa i vår samtid? Vilken roll har vi i så fall som journalister? Och hur berättar vi i så fall om det som kanske utmanar vårt gemensamma ansvar mest av allt, asylsökande och migranter?"
Här följer en någorlunda strukturerad och förhoppningsvis praktiskt användbar sammanställning av de goda råd, reflektioner och nya frågor som vi tillsammans med kursdeltagarna kom fram till.

 

ATT TÄNKA PÅ...

...INFÖR JOBBET
Vad är syftet? Vad är den större berättelsen bakom det enskilda fallet? Går det att lyfta till en mer allmängiltig nivå? Försök stå emot nyhetshetsen och gå i stället din egen väg, tänk långsiktigt, tänk själv!

Ställ kritiska frågor till dina egna val. Ansträng dig för att göra dig medveten om egna föreställningar, förutfattade meningar, de egna glasögonen. Färgar du själv skildringen av de människor du möter? Vad innebär det? Hur visar eller hanterar du det?

Läs dokumentationen i asylärenden. Sätt dig in i fallen via juridiskt biträde eller via den asylsökande själv. Begär fullmakt om nödvändigt.

Hitta intervjupersoner. Ofta blir man beroende av en förmedlande person. Vilken är er överenskommelse? Var tydlig. Fånga in så mycket som möjligt runt omkring den asylsökanden, alla olika personer och myndigheter, organisationer som kan vara inblandade.

Var beredd på höga förväntningar hos den du ska träffa. Att kastas mellan hopp och förtvivlan bryter ner utsatta människor.

Känn dig själv, sätt gränser! "Det är bra att veta i förväg vad man kan orka med i efterhand" som en erfaren kursdeltagare uttryckte det.

...UNDER RESEARCH och INTERVJU/MÖTE
Använd Lifos. Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem. Här finns massa nyttig fakta. 

Nöj dig inte med Migrationsverkets utredning eller information från biträdet. Var medveten om att utredningen i första hand bygger på en trovärdighetsbedömning. Du kan med normal research ibland göra en bättre undersökning själv.

Vem är du i intervjupersonernas ögon? Ofta betraktas du som en människa med reell makt och skillnaden mellan dig och en myndighet är inte alltid klar för den du intervjuar. Journalister i hemlandet kan ibland vara maktens förlängda arm, det skapar misstro. Hur kan ni mötas i ögonhöjd? Vad håller den du intervjuar tyst om?

Öppna kort från början. Var tydlig med vad artikeln/inslaget kommer att förändra. Var också tydlig med hur er relation kommer att se ut i fortsättningen.

Vem i en grupp eller familj för talan? Vilka sitter tysta? Glöm inte barnen. Ställ kontrollfrågor. Ta dig tid.

Glöm inte kritiska frågor också till asylsökande eller de "goda" hjälparna. Om inte annat så bidrar det till en fördjupad bild och tydligare förklaringar.

Får de läsa eller se inslaget i förväg? Vi arbetar olika, men var konsekvent även när det gäller asylsökande.

...NÄR DU PUBLICERAR
Reducera inte en människa till enbart flyktingskapet. Hon eller han har ett yrke och en kompetens, en bostadsort, en roll, är kanske förälder etc.

Asylsökande gör anspråk på en rättighet. Minns det! De ska inte behöva sitta och vädja om barmhärtighet.

Skildra aktivt handlande människor. De har tagit sig över halva jorden. De är inte passiva och hjälplösa. Sitter de i soffan på fotot eller i texten – eller skildras de som aktiva?

Var försiktig med namn- och bildpublicering. Fullständigt namn, sökbart på nätet, kan utsätta asylsökande för fara vid avslag och avvisning. Det kan också få effekten att läsarna/tittarna/lyssnarna tänker att vi rapporterar så för att vi inte riktigt tar hotbilden de berättar om på allvar.

Skydda källan. Var försiktig med identitet särskilt på papperslösa, i kombination med adress, skola och arbete. Glöm heller inte att skydda identiteten på den person som förmedlar kontakten.

Undvik att göra allt ensam. Se till att bolla tankar, idéer, utkast och text/inslag med någon annan innan du publicerar. Skaffa någon som kan coacha dig eller ge råd genom hela processen, särskilt i känsliga, svåra fall.

...EFTERÅT
Var beredd på att många andra med liknande "fall" kan komma att höra av sig och vilja bli föremål för publicering.

Hot och negativa reaktioner. Ta hjälp från kollegor, redaktionsledning, redaktör! Välj vilka diskussioner du ska ge dig in i. Men tänk också: Att svara på läskiga mejl kan leda till en dialog, till något konstruktivt.

Kolla var du är, vad du gör! Hur allsidig är din rapportering? Ställ kritiska frågor till ditt urval. Ge akt på vilka migranter/asylsökande/papperslösa som du väljer att skildra, liksom vilka andra källor och röster du använder. Finns det något mönster? Vad betyder det? Behöver du byta spår, tänka om, utveckla eller avveckla något?

...TILL SIST
ett citat ur David Qviströms bok "Nyttiga människor" (s 95–96):

"Svenskhet. Smaka på det ordet.
Också i vår samtid har nationell identitet och kultur fått politisk signifikans. Men vad är svenskhet egentligen? Kåldolmar? Kalle på julafton?
Nej inte det, eller inte bara det i alla fall. Svenskhet, kanske vi säger, är ett antal grundläggande värden som vi vill bekänna oss till. Vår känsla för naturen. Eller kanske hur vi ser på barnen? Astrid Lindgren. Ordet lagom.
Men om vi faktiskt ger oss på att försöka muta in värden eller egenskaper som unikt pursvenska blir det snart ganska snurrigt. De positiva värden vi väljer att identifiera oss med tenderar nämligen att vara allmänmänskliga. Det svenska kulturarvet är fullt av historiska influenser utifrån, precis som vårt vardagskök är en pyttipanna av McDonald's, mexi, falafel, sushi, pizza och lingonsylt. Det märkliga begreppet kultur är nämligen inte alls något fixerat och färdigt, utan en sällskapssjuk entitet i rörelse under nyfiket samspråk med andra entiteter. Och därför i ständig förändring. Så försök fånga svenskheten och du upptäcker att den glider dig ur händerna som en blöt tvål.
Lättare är då att tala om vad svenskhet inte är.
Vi är inte som de är, säger vi då."

Sammanställt av
Marie Kronmarker

Klicka här för att läsa Davids lathund om asylutredningar

Fojo på Twitter

Fojo på Facebook


Fojo på Instagram


Phone: +46 (0) 480 44 64 00 Address: Linnéuniversitetet, fojo, 391 82 Kalmar, Sweden Visiting Address: Gröndalsvägen 19, 392 36 Kalmar, Sweden Email: fojoinfo@lnu.se